Produktserie: LARS-ERIK EDLUND - böcker, liv och verk

Kort bakgrund: Lars-Erik Edlund, född 1953, är professor i nordiska språk vid Umeå universitet sedan 1995. Han disputerade 1985 med en avhandling om nordsvenska ortnamn och har främst arbetat med ortnamnsforskning, dialektologi och språkhistoria. Edlund har även varit chefredaktör för Norrländsk uppslagsbok och grundat tidskriften Journal of Northern Studies.

Forskning och teman i Lars-Erik Edlunds författarskap

Edlunds böcker och artiklar rör ofta hur språk förändras i tid och rum: ortnamnens utveckling, kontakten mellan språk genom lånord och hur dialekter bevarar äldre drag. I projekt som Kulturgräns norr har han arbetat tvärvetenskapligt tillsammans med historiker för att knyta språkliga spår till sociala och geografiska processer.

Redaktörskap och akademiska uppdrag

Utöver egen forskning har Edlund påverkat fältet genom redaktörskap och ledarskap: exempelvis som chefredaktör för uppslagsverket Norrländsk uppslagsbok och som initiativtagare till Journal of Northern Studies. Han har haft flera förtroendeuppdrag i akademiska nämnder och samfund, vilket syns i både utgivning och institutionellt arbete.

Varför läsa Edlund idag?

Hans skrifter ger fördjupad metodisk kunskap för den som studerar ortnamn, dialekter eller språkhistoria, samtidigt som de ger regionala perspektiv som är relevanta för kulturhistoriska undersökningar. För bibliotek, antikvariat och studenter är Edlunds verk användbara ingångar till hur språk och samhälle samspelar i norra Sverige.

Viktiga verk

• Studier över nordsvenska ortsboöknamn (1985): Avhandling som ligger till grund för hans ortnamnsforskning och metodik.
• Lånord i svenskan (1996, 2:a uppl.): En översikt över lånordsfenomen och språkförändring i tid och rum, användbar för både språkvetare och allmänintresserade.
• Kartan i kulturforskningens tjänst (red., 1997): Artikelsamling som visar på kartans roll i tvärvetenskaplig kulturforskning.
• Som en påminnelse om tidens gång (red., 2022): Om landhöjningens natur och kultur kring Bottniska viken: exempel på regionalt förankrad humaniora.

Var börjar man?

• Studier över nordsvenska ortsboöknamn: 1985: För den som vill förstå Edlunds metodiska grund och ortnamnens betydelse i språkhistorien.
• Lånord i svenskan: 1996: Bra ingång för läsaren intresserad av språkförändring och språkkontakt.
• Kartan i kulturforskningens tjänst: 1997: För den som söker tvärvetenskapliga perspektiv där språk möter historia och geografi.