Produktserie: JALMAR FURUSKOG - böcker, liv och verk

Kort bakgrund: Karl Jalmar Furuskog föddes 1887 i Håkansboda i Bergslagen och utbildade sig till filosofie licentiat med doktorsavhandling i kulturgeografi 1924. Han var rektor i Filipstad, aktiv inom Socialdemokraterna och en framträdande röst i nykterhetsdebatten.

Furuskogs författarskap och verk

Jalmar Furuskogs böcker rör sig mellan kulturgeografi, skolutgivning och samhällsdebatt. Hans avhandling De värmländska järnbruksbygderna visar hur han förenade fältstudier med historisk analys, medan populärskrifter och artiklar förmedlar samma intresse för samband mellan natur, arbete och samhälle. Som redaktör av skolkartor och ledarskribent i Reformatorn bidrog han också till folkbildning och opinionsbildning.

Teman: geografi, folkrörelser och nykterhetsfrågan

En röd tråd i Furuskogs författarskap är intresset för folkrörelsernas roll i det svenska samhället. I både monografier och memoarer behandlar han hur nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och lokal kultur samverkade: inte som abstrakta idéer utan som konkreta krafter som formade vardagen i brukssamhällen och småorter.

Varför läsa Furuskog idag?

För den som studerar svensk lokalhistoria, kulturgeografi eller sociala rörelser erbjuder Furuskogs texter detaljerade skildringar och källnära resonemang. Hans memoarer ger också en personlig ingång till tiden kring sekelskiftet och mellankrigstiden, medan hans facktexter fungerar som referenspunkter för järnbrukens och nykterhetsrörelsens historiska utveckling.

Viktiga verk

• De värmländska järnbruksbygderna (1924): Doktorsavhandling som kombinerar naturgeografisk analys med social historik: viktig för studier av järnbrukens roll i Värmland.
• Det svenska järnet genom tiderna (1938): Översiktlig framställning om järnhanteringens historia i Sverige, användbar för både allmänintresserade och forskare.
• En stormig tid (1949): Reflektioner över folkrörelsernas genombrott och deras kulturella betydelse under 1900-talet.
• De unga åren. Ungdomsminnen 1887–1911 (1951): Memoarer som ger en personlig bild av uppväxt i Bergslagen och av skol- och studenttidens formande miljöer.

Var börjar man?

• De unga åren. Ungdomsminnen 1887–1911 (1951): För nyfikna på Furuskogs personliga röst och tidens vardagsliv; lättillgänglig och berättande.
• De värmländska järnbruksbygderna (1924): För studenter och forskare som vill förstå hans kulturgeografiska metod och järnbrukens socioekonomi.
• En stormig tid (1949): För läsare intresserade av folkrörelser och politisk kultur; här är analysen tydligt kopplad till samtiden.