Produktserie: CARL DYMLING - böcker, liv och verk

Kort bakgrund: Carl Johan Dymling (1880–1950) var prästvig­des 1917 efter studier i Lund och arbetade som lärare och lektor i kristendomskunskap, bland annat vid Halmstads högre allmänna läroverk. Han skrev ett flertal arbeten i religionsvetenskap och psykologi: texter som kopplade teologi, idéhistoria och populärvetenskap.

Carl Dymling och hans författarskap

Dymling rörde sig i korsningen mellan kyrklig verksamhet och akademisk utbildning. I verk som Kyrkan och teologien (1908) och biografiska studier om Martin Luther visar han hur dogm och historia möter samtida frågor om tro och auktoritet.

Religion och psykologi i Dymlings böcker

Från Själens krafter (1916) till Den levande själen (1933) arbetar Dymling med människans inre krafter och själens roll i etik och vardagsliv. Hans texter är präglade av en vilja att göra teologiska och psykologiska frågor tillgängliga för läsaren snarare än tekniska avhandlingar.

Varför läsa Carl Dymling idag?

Dymlings böcker är värdefulla för den som vill följa hur svensk idédebatt kring tro, själ och människovärde formades under 1900-talets första hälft. De kan också fungera som historiska källor till synen på religion, genus och psykologi i sin tid.

Viktiga verk

• Kyrkan och teologien (1908): En tidig introduktion till relationen mellan kyrka och teologisk tanke: viktig för den som vill följa Dymlings teologiska utgångspunkter.
• Själens krafter (1916): Ett av Dymlings centrala arbeten om psykologi och inre liv, lämpligt för den som intresserar sig för psykologiskt färgade religionsstudier.
• Mystiker (1920): En skrift om mystikens roll i religiöst tänkande; visar Dymlings bredd inom religionsvetenskap.
• Kvinnors själsliv (1923): Exemplifierar hur Dymling tog upp samtida sociala frågor ur ett psykologiskt och religiöst perspektiv.

Var börjar man?

• Själens krafter (1916): För nyfikna nybörjare: lättillgängligt om inre liv och psykologi i relation till tro.
• Kyrkan och teologien (1908): För den som vill förstå Dymlings teologiska bakgrund och idédebatt kring kyrkans roll.
• Mysteriet människan (1929): För den som söker ett mer sammanfattande grepp om hans syn på människa och öde.