Produktserie: BIRGER NERMAN - böcker, liv och verk

Kort bakgrund: Birger Nerman föddes 1888, disputerade 1913 och var verksam som forskare, professor och senare museidirektör för Statens historiska museum. Han kombinerade arkeologiska fältstudier med analyser av äldre sagotekster.

Arkeolog och författarskap: tvärvetenskapliga verk om Sveriges tidiga historia

Nerman var utbildad i Uppsala och gjorde sig tidigt känd för att föra samman arkeologiska fynd och litterära källor. I sin disputation och senare arbeten sökte han spår av folkvandringstidens och vikingatidens sociala strukturer i gravfynd, skeppsbygge och sagotekst. Denna metod väckte både intresse och kritik; hans analyser bidrog till debatten om vilka berättelser som kan bäras av materiella spår.

Fältarbete och östersjökontakter

Under 1920- och 1930-talen ledde Nerman utgrävningar i Baltikum: bland annat i Grobin och Apuole: där han undersökte skandinaviska inslag i bosättningar och gravfält. Hans fältstudier bidrog till kunskapen om kontakter mellan Skandinavien och östra Östersjöområdet och om handels- och bosättningsmönster under järnåldern och vikingatiden.

Kontroverser och eftermäle

Nermans tolkningar—som ambitionen att namnge begravda kungar i Uppsala högar—har med tiden omprövats av mer källkritisk forskning. Samtidigt har hans betydelse för att populärt föra ut arkeologiska frågor och för att bygga upp arkeologisk forskning i Estland och Sverige lett till bestående uppmärksamhet; hans insatser dokumenteras både i museisammanhang och i en forskningsfond till hans minne.

Viktiga verk

• Studier över Svärges hedna litteratur (1913): Nermans doktorsavhandling som visar hans tidiga försök att koppla sagolitteratur till arkeologiska tolkningar.
• Vilka konungar ligga i Uppsala högar? (1913): Ett kortfattat, polemiskt arbete där Nerman försöker identifiera namn i äldre källor med gravar vid Gamla Uppsala.
• Ottar Vendelkråka och Ottarshögen i Vendel (1917): Studier av gravhögar och materiell kultur från Vendeltid som speglar Nermans fältinriktade intresse.
• Det svenska rikets uppkomst (1925): Ett storskaligt försök att placera Sveriges politiska födelse tidigt i 700-talet, ett verk som väckt debatt om nationens tidiga historia.

Var börjar man?

• När Sverige kristnades: en lättillgänglig ingång för den som vill följa Nermans berättelse om övergången från hedendom till kristendom och hur arkeologi kan bidra till historieskrivningen.
• Studier över Svärges hedna litteratur (1913): för den som söker den akademiska kärnan i hans författarskap och vill läsa hans metodiska utgångspunkter.
• Ottar Vendelkråka och Ottarshögen i Vendel: för läsaren intresserad av gravfält, materiell kultur och fältarkeologi.