Hjalmar Sundén
Daniel Anders Hjalmar Sundén, född 28 november 1908 i Eksjö, död 30 december 1993 i Stockholm, var en svensk religionspsykolog och präst.
Efter studentexamen i Stockholm 1927 blev Sundén filosofie kandidat 1930, teologie kandidat i Uppsala 1932, teologie licentiat 1937 och teologie doktor 1940. Han blev vice komminister i Rättviks församling 1934, resesekreterare i Sveriges kristliga gymnasiströrelse 1936, lektor vid högre allmänna läroverket i Gävle 1939, vid Södermalms högre allmänna läroverk för flickor 1947-66, var lärare i psykologi vid Statens polisskola 1948-61, Svenska socialvårdsförbundets utbildningsinstitut 1948-64, i religionspsykologi vid Stockholms universitet 1960-67, Stockholms Teologiska Institut 1960-67, blev docent i religionshistoria med religionspsykologi vid Uppsala universitet 1964 och var professor i religionspsykologi där 1967-75. Teologie jubeldoktor 1990.
Sundén var ledamot av stadsfullmäktige 1946-47 och suppleant i drätselkammaren 1947 i Gävle. Han var vice ordförande i Internationale Gesellschaft für Religionspsychologie 1969-84, blev hedersordförande i Internationale Gesellschaft für Religionspsychologie und Religionswissenschaft 1984 och var ordförande i Svenska samfundet för religionshistorisk forskning 1975-77. Han invaldes 1968 som ledamot av Nathan Söderblom-sällskapet och 1975 av Vitterhetsakademien.
Sundén räknas som en av grundarna för europeisk religionspsykologi. Sundéns doktorsavhandling analyserade den franske filosofen Henri Bergsons religionsteori. Hans verk Religionen och rollerna betraktas som ett standardverk inom rollteorin. Hans bok om Zen är en analys av zenbuddhismen - dess historik samt betydelse för västerlandet - i ett religionspsykologiskt perspektiv. (fr Wikipedia)
Efter studentexamen i Stockholm 1927 blev Sundén filosofie kandidat 1930, teologie kandidat i Uppsala 1932, teologie licentiat 1937 och teologie doktor 1940. Han blev vice komminister i Rättviks församling 1934, resesekreterare i Sveriges kristliga gymnasiströrelse 1936, lektor vid högre allmänna läroverket i Gävle 1939, vid Södermalms högre allmänna läroverk för flickor 1947-66, var lärare i psykologi vid Statens polisskola 1948-61, Svenska socialvårdsförbundets utbildningsinstitut 1948-64, i religionspsykologi vid Stockholms universitet 1960-67, Stockholms Teologiska Institut 1960-67, blev docent i religionshistoria med religionspsykologi vid Uppsala universitet 1964 och var professor i religionspsykologi där 1967-75. Teologie jubeldoktor 1990.
Sundén var ledamot av stadsfullmäktige 1946-47 och suppleant i drätselkammaren 1947 i Gävle. Han var vice ordförande i Internationale Gesellschaft für Religionspsychologie 1969-84, blev hedersordförande i Internationale Gesellschaft für Religionspsychologie und Religionswissenschaft 1984 och var ordförande i Svenska samfundet för religionshistorisk forskning 1975-77. Han invaldes 1968 som ledamot av Nathan Söderblom-sällskapet och 1975 av Vitterhetsakademien.
Sundén räknas som en av grundarna för europeisk religionspsykologi. Sundéns doktorsavhandling analyserade den franske filosofen Henri Bergsons religionsteori. Hans verk Religionen och rollerna betraktas som ett standardverk inom rollteorin. Hans bok om Zen är en analys av zenbuddhismen - dess historik samt betydelse för västerlandet - i ett religionspsykologiskt perspektiv. (fr Wikipedia)