Patrick Modiano 

---

Lilla smycket

MINST TOLV ÅR hade gått sedan man slutade kalla mig Lilla smycket och jag befann mig på metrostationen Châtelet vid rusningstid. Jag följde folkströmmen på rullbandet i den ändlösa gången. En kvinna var klädd i gul kappa." brArtonåriga Thérèse tycker sig i kvinnan känna igen sin mor som påstås ha dött i Marocko tio år tidigare. Hon beslutar sig för att följa efter henne. Det blir en störtdykning ned i ett smärtsamt förflutet, i minnen som hon dittills har förträngt.brbrDen franske författaren Patrick Modiano född 1945, har sedan debuten 1968 skrivit ett trettiotal böcker. Med sina starkt personliga romaner, där handlingen nästan alltid utspelar sig i Paris, har Modiano sedan länge en hängiven publik såväl i hemlandet som utomlands. Patrick Modiano har genom åren mottagit en rad litterära utmärkelser och tilldelades 2014 års Nobelpris i litteratur "för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld".brbr"En roman som på 128 sidor säger mer än de flesta nutida tegelstensvolymer. Läs den sakta och eftertänksamt, njut av det pregnanta språket i god översättning av Pontus Grate och låt dig vaggas in minnenas vemod." brJönköpings-Postenbrbr "Bättre och sorgsnare kortroman än denna får man leta länge efter."br Hallands Nyheterbrbr"Att läsa Patrick Modiano är att gå in i en alldeles särskild värld. Ett omisskännligt universum som vilar på egna premisser, men aldrig är isolerat från omvärlden. (...) varje verk av Modiano är en händelse och tjänar, som de flesta stora författarskap, på sin helhet. Ju fler böcker man läser, desto större frukter att utvinna." brSmålandspostenbrbr"Modianos impressionistiska stil förmedlar platser, lukter och känslor; varje litet stycke är mästerligt iscensatt, allt väl bevarat i den svenska översättningen."br BTJ-häftetbrbr "Jag har läst boken nästan som jag läser poesi. (...) Det finns en bedräglig enkelhet i denna vackra lilla roman." brBloggen Vaka över ensamheten

"Minst tolv år hade gått sedan man slutade kalla mig Lilla smycket och jag befann mig på metrostationen Châtelet vid rusningstid. Jag följde folkströmmen på rullbandet i den ändlösa gången. En kvinna var klädd i gul kappa." Artonåriga Thérèse tycker sig i kvinnan känna igen sin mor som påstås ha dött i Marocko tio år tidigare. Hon beslutar sig för att följa efter henne. Det blir en störtdykning ned i ett smärtsamt förflutet, i minnen som hon dittills har förträngt. Den franske författaren Patrick Modiano född 1945, har sedan debuten 1968 skrivit ett trettiotal böcker. Med sina starkt personliga romaner, där handlingen nästan alltid utspelar sig i Paris, har Modiano sedan länge en hängiven publik såväl i hemlandet som utomlands. Patrick Modiano har genom åren mottagit en rad litterära utmärkelser och tilldelades 2014 års Nobelpris i litteratur "för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld". "En roman som på 128 sidor säger mer än de flesta nutida tegelstensvolymer. Läs den sakta och eftertänksamt, njut av det pregnanta språket - i god översättning av Pontus Grate - och låt dig vaggas in minnenas vemod." Jönköpings-Posten "Bättre och sorgsnare kortroman än denna får man leta länge efter." Hallands Nyheter "Att läsa Patrick Modiano är att gå in i en alldeles särskild värld. Ett omisskännligt universum som vilar på egna premisser, men aldrig är isolerat från omvärlden. (...) varje verk av Modiano är en händelse och tjänar, som de flesta stora författarskap, på sin helhet. Ju fler böcker man läser, desto större frukter att utvinna." Smålandsposten "Modianos impressionistiska stil förmedlar platser, lukter och känslor; varje litet stycke är mästerligt iscensatt, allt väl bevarat i den svenska översättningen." BTJ-häftet "Jag har läst boken nästan som jag läser poesi. (...) Det finns en bedräglig enkelhet i denna vackra lilla roman." Bloggen Vaka över ensamheten