Boken "Makten och kärleken" tar läsaren med på en spännande studie av äktenskapets roll i feodaltidens Frankrike mellan 1000-1200-talet. Författaren Georges Duby skildrar en kamp om äktenskapets betydelse mellan riddare, kvinnor och präster, där Kyrkan strävade efter att påverka synen på äktenskapet som institution. Med elegant stil och noggrann forskning ger Duby en inblick i medeltidens samhälle.
Georges Duby (1919-1996) var en fransk historiker och författare som var en av de mest inflytelserika forskarna på medeltiden. Han var professor vid Collège de France och medlem av Académie française. Duby föddes i Paris 1919 och växte upp i en arbetarklassfamilj. Han studerade historia vid universitetet i Lyon och doktorerade 1953 med en avhandling om det medeltida samhället i Bourgogne. Dubys forskning var inriktad på social och ekonomisk historia, men han var också intresserad av kultur och mentalitet. Han var en av de första historiker som använde sig av den nya historieskrivningen, som betonade betydelsen av mentala föreställningar och värderingar för att förstå historien. Dubys mest kända verk är 'Makten och kärleken' (1981), som är en studie av medeltida kärlek och äktenskap. Han har också skrivit en serie böcker om medeltida samhällsstrukturer, bland annat 'De tre stånden' (1978) och 'Århundradets glans' (1975). Dubys stil var elegant och klar. Han var en skicklig berättare och kunde göra komplexa historiska skeenden begripliga för en bred publik. Dubys främsta influenser var de franska historikerna Lucien Febvre och Marc Bloch, som var grundarna av École des Annales. Dessa historiker betonade betydelsen av att studera historien ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv.