Gunnar Brandell 

---

Revolt i dikt och andra studier

I "REVOLT I dikt och andra studier" utforskar Gunnar Brandell litteraturens reaktioner på samhälleliga och politiska omvälvningar. Genom en djupgående analys av fyra framstående författare belyser han hur deras verk speglar tidens turbulenta händelser och den kritik som dessa framkallade.

Brandell ställer frågor kring August Strindbergs förhållande till Pariskommunen 1871, en händelse som präglade hans skapande av Mäster Olof och Röda rummet. Genom att undersöka Strindbergs reaktioner ger Brandell läsaren en inblick i hur litteraturen kan fungera som en spegel av samtidens konflikter och oroligheter.

Selma Lagerlöf, som upplevde en "liten revolution" i Värmland, skildrar dessa förändringar i Gösta Berlings saga. Brandell visar hur hennes verklighetsbaserade fantasi omvandlar faktiska händelser till poetiska uttryck, vilket ger en djupare förståelse för litteraturens roll i att bearbeta samhällsförändringar.

Vidare analyserar Brandell Slawomir Mrożeks dramatik, där den politiska desillusionen i femtiotalets Polen blir en grund för skarp kritik av maktmissbruk. Mrożeks arbete exemplifierar hur litteraturen kan fungera som ett verktyg för att ifrågasätta rådande normer och strukturer.

Avslutningsvis diskuterar Brandell Jean-Paul Sartres filosofi efter revolten i Ungern 1956, där individens plats i gemenskapen och historien blir centrala teman. Genom sin breda överblick och inträngande analys visar Brandell hur litteraturen inte bara reflekterar verkligheten utan också formar den.

1 Revolt i dikt undersöker Gunnar Brandell hur fyra författare reagerat på politiska och ekonomiska förhållanden i sin samtid.

Hur ställde sig den unge August Strindberg till händelserna i Paris 1871, då kommunen bildades och staden stacks i brand? Vilken betydelse fick de för utformandet av Mäster Olof och Röda rummet? Är Gert Bokprän tare kommenderad?

"En liten revolution" hade Selma Lagerlöf upplevt och den ville hon skildra i Gösta Berlings saga. Hon menade de då konkursvägen svepte över Värmland på grund av förändringar i de utländska konjunkturerna. Gunnar Brandell klargör verklighetsunderlagets skapande fantasi förvandlade fakta till poesi.

För Slawomir Mrożek, uppfostrad i kulten av Stalin, blev desillusionerna i femtiotalets Polen utgångspunkt för en dramatik, där farsen möjliggör ostörd kritik av politiska missförhållanden. För Jean-Paul Sartre blev revolten i Ungern 1956 den politiska händelse, som fick honom att lägga fram en filosofi nummer två, som inte längre handlar om människan ensam i världen, utan är en verklig humanistisk filosofi om individen i gemenskap och om människan i historien.

Gunnar Brandell, professor i litteraturvetenskap i Uppsala och författare bl.a. till de två första delarna av Svensk litteratur 1870–1970, visar i Revolt i dikt sin breda överblick över det senaste seklets idéutveckling och sin förmåga till inträngande analys av enskilda diktare och verk.