Bengt Arvidsson

---

Bed och arbeta i trädgården

BED OCH ARBETA i trädgården. Trädgårdskonsten i tro och tradition." är populärvetenskaplig, och innehåller följande rubriker:

Förord, Bed och arbeta, Växtsymbolik och trädgård under kyrkans första århundraden, Jordbruk och klosterträdgårdar, Lovsång och bön till Skaparen, Marie örtagård och rosenkransen, Sedelärande växter, Det evangeliska prästhemmet - prästgården, Lutherrosen, Fromma trädgårdsmästare, Hortulus animae - själens örtagård, Trädgården i psalm och dikt, Trädgårdsbetraktelser, Präster som botanister, En stad och trädgård för troende - herrnhutismen, "Predikantens trädgård" - förslag till missionskyrka, Blomsterspråket, Naturen som bild hos Lina Sandell, Industristaden och längtan tillbaka till landet, Blommor och välgörenhet - blomstermissionen, Barn och blommor - kronprinsessan Margareta, Kristna sommarhem, Trädgårdar för rehabilitering, meditation och "quiet gardens".

Författaren Bengt Arvidsson är teologie doktor och har sedan många år bedrivit tvärvetenskaplig forskning i gränsområdet teologi - konst - kultur. Han har tidigare publicerat bl.a."Naturlig teologi och naturteologi. Naturen som bild i dansk fromhetstradition omkring år 1600." (Studentlitteratur 1990) och "Själens örtagård. Trädgårdskonstens betydelse för bildspråket i uppbyggelselitteraturren omkring år 1600." (Studentlitteratur 1991). Bengt Arvidsson har också skrivit flera läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan, bl.a. "Heliga skrifter. Om världsreligionernas urkunder." (Gleerups 2002) och "Att analysera och förstå religion" (Gleerups 2005).

Bed och arbeta i trädgården är en kulturhistoria om trädgårdskonstens stora betydelse i kristen tro och tradition från fornkyrkan fram till vår tid, men också om kristendomens betydelse för trädgårdsodling och trädgårdskonst. Trädgårdsarbete och jordbruk blev Adams lott efter utdrivandet ur Edens lustgård. Han skulle bruka jorden, varav han var tagen. I den kristna förkunnelsen betonades också skapelsens skönhet, och trädgården ansågs som ett paradis på jorden. I bl.a. de medeltida klostren och sedan i de evangeliska prästgårdarna efter reformationen samlades en viktig botanisk kunskap om växternas nytta men också om växternas namn och symboliska betydelse. I bönböcker och uppbyggelselitteratur blev de enskilda växterna andaktsbilder. Trädgårdarna blev platser för vila till kropp och själ och för bön och eftertanke. Århundrade efter århundrade har intresset för trädgårdar och trädgårdsodling förmedlats vidare i anslutning till kristen tro och tradition, liksom tanken på trädgården som ett paradis.

"Bed och arbeta i trädgården. Trädgårdskonsten i tro och tradition." är populärvetenskaplig, och innehåller följande rubriker: Förord, Bed och arbeta, Växtsymbolik och trädgård under kyrkans första århundraden, Jordbruk och klosterträdgårdar, Lovsång och bön till Skaparen, Marie örtagård och rosenkransen, Sedelärande växter, Det evangeliska prästhemmet - prästgården, Lutherrosen, Fromma trädgårdsmästare, Hortulus animae - själens örtagård, Trädgården i psalm och dikt, Trädgårdsbetraktelser, Präster som botanister, En stad och trädgård för troende - herrnhutismen, "Predikantens trädgård" - förslag till missionskyrka, Blomsterspråket, Naturen som bild hos Lina Sandell, Industristaden och längtan tillbaka till landet, Blommor och välgörenhet - blomstermissionen, Barn och blommor - kronprinsessan Margareta, Kristna sommarhem, Trädgårdar för rehabilitering, meditation och "quiet gardens". Författaren Bengt Arvidsson är teologie doktor och har sedan många år bedrivit tvärvetenskaplig forskning i gränsområdet teologi - konst - kultur. Han har tidigare publicerat bl.a."Naturlig teologi och naturteologi. Naturen som bild i dansk fromhetstradition omkring år 1600." (Studentlitteratur 1990) och "Själens örtagård. Trädgårdskonstens betydelse för bildspråket i uppbyggelselitteraturren omkring år 1600." (Studentlitteratur 1991). Bengt Arvidsson har också skrivit flera läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan, bl.a. "Heliga skrifter. Om världsreligionernas urkunder." (Gleerups 2002) och "Att analysera och förstå religion" (Gleerups 2005).