Artikeln har lagts till i varukorgen
Artikeln har lagts till i varukorgen
Mandatus
Det gick inte att ladda hämtningstillgänglighet
LEVERANS: Vi skickar din beställning med Postnords Varubrev eller DHL Servicepoint.
Du betalar Postnords nu gällande fraktavgift. I kassan beräknas din konkreta fraktavgift! Läs mer
RETUR & ÅNGERRÄTT: Du har alltid 14 dagars ångerrätt oavsett anledning, från den dagen du tar emot din leverans.
När stambanan för Övre Norrland byggs i slutet av 1880-talet inleds en helt ny fas i utvecklingen av bygderna där järnvägen dras fram. På en plats där knappt någon bebyggelse funnits tidigare, finns en dröm om att skapa en helt ny stad, Vännäs stad.
1891 invigs Vännäs järnvägsstation och sju år senare flyttar Västerbottens Regemente från Gumboda till Vännäs läger. Båda dessa statliga etableringar skapar nya arbetstillfällen och förändrade sociala vanor som attraherar många som vill vara en del av det nya. En ökad befolkning leder i sin tur till bättre förutsättningar för företagsetableringar, men vilka var det som kom och varifrån flyttar de, vilka verksamheter startar de och när?
Med korta fakta, fotografier, annonser samt citat från böcker och tidningsartiklar presenterar boken några av de personer och verksamheter som etablerar sig i Vännäs från 1880 och till 1940-talet. Boken bygger på uppgifter som finns på vannashistoria.se, en sida som författarna skapade år 2020.
De som flyttar till Vännäs drömmer om ett bättre liv. De bidrar till att utveckla Nyby by till Vännäs stationssamhälle, ett av de största i Norrland. Många lyckas, några måste söka nya vägar. Alla är de värda att minnas.
Om författarna
Inger Edebro Sikström är född och uppvuxen i Vännäs och har arbetat som bibliotekschef i Umeå kommun. Hennes släkt tillhör de tidiga inflyttarna som var verksamma inom handel, hantverk, järnväg och skola. Ingers far, Rune Edebro, efterlämnade en stor samling fotografier som blev inspirationen till att utveckla sidan vannashistoria.se varifrån flera av bilderna i denna bok är hämtade.
Tomas Sikström är född och uppvuxen i Umeå. Inom hans släkt har många arbetat med järnvägen. På 1970-talet började han samla dokument och bilder om järnvägens betydelse som en del i ett planerat forskningsprojekt. Ett material som Sara Lidman lånade när hon skrev sitt Jernbaneepos och Christina Palmgren Rosenqvist för arbetet med En uppkomlings dagbok. Tomas har under många år arbetat som planeringschef i Umeå kommun.
