Per Rickheden

---

Ej i trafik

BOKEN "EJ I trafik: Ulricehamns elektriska spårvägsaktiebolag 1909-1920" är en fängslande berättelse om den elektriska spårvägen i Ulricehamn och dess komplexa historia. Per Rickheden utforskar de utmaningar och motgångar som präglade projektet, vilket gör den till en viktig läsning för alla som är intresserade av lokalhistoria och kollektivtrafikens utveckling i Sverige.

• Fascinerande insikter om spårvägens historia

• Dokumenterade berättelser från samtiden

• En djupdykning i Ulricehamns spårvägshistoria

I boken får vi ta del av hur den elektriska spårvägen planerades parallellt med vintersanatoriet, ett projekt som syftade till att erbjuda rekreation i en vacker miljö. Författaren belyser hur Per Leonard Stenman, med sina stora visioner, stod i centrum för dessa satsningar. Trots de goda intentionerna blev spårvägsprojektet en besvikelse, där problem och motgångar ständigt var närvarande. Genom att låta de samtida dokumenten tala för sig själva, ger Rickheden läsaren en unik inblick i dessa händelser.

Berättelsen tar oss med på en resa genom Ulricehamn, där vi får följa spårvägens öde och de myter som omger den. Denna berättelse om Ulricehamns elektriska spårväg, med dess drömmar och förhoppningar, visar hur en vision kan bli en källa till både hopp och förtvivlan. Rickheden väver samman historiska fakta med personliga berättelser, vilket skapar en levande bild av en tid som präglades av förändringar.

Genom att läsa "Ej i trafik" får vi inte bara en djupare förståelse för spårvägens betydelse utan även för den tidens samhälle och dess utmaningar. Denna bok är ett ovärderligt tillskott för den som vill förstå hur kollektivtrafikens historia har format städer som Ulricehamn. Det är en berättelse som sträcker sig bortom järnvägsspåren och in i människors liv och drömmar.

Den elektriska spårvägen i Ulricehamn planerades och byggdes tillsammans med det ståtliga vintersanatoriet som en konsekvens av unionsupplösningen mellan Norge och Sverige 1905. Idén var dels att erbjuda vård och rekreation i hälsosam natur och vacker och rogivande miljö och dels att underlätta gästernas förflyttning från järnvägsstationen vid Åsundens strand upp till Vinterpalatset på en av Västergötlands högst belägna punkter. Allt skulle vara en ersättning för det "förlorade Holmenkollen". Mannen bakom dessa båda projekt var företagsledaren och affärsmannen Per Leonard Stenman – en man med stora visioner och en uttalad ovilja till kompromisser.

Vintersanatoriet invigdes 1910 och får nog sägas till största delen ha varit en lyckad satsning, medan den elektriska spårvägen blev dess raka motsats. Problem och motsättningar närmast förföljde hela projektet och inte minst blev det hela en personlig motgång för direktör Stenman själv. Historien om den elektriska spårvägen i Ulricehamn är och har varit kringgärdad av många myter och skrönor.

Den här boken låter de samtida dokumenten själva berätta och låter läsaren följa med på en fascinerande resa på ett stycke okänd räls i gränslandet mellan myt och verklighet, hopp och förtvivlan. Bogesundsvillan var på sin tid en del av sanatoriets omfattande fastighetsbestånd och ligger kvar på samma plats som här, där spårvägsspåren just lagts ut och hoppet om en kommande spårvagnstrafik fortfarande levde.