Agoras årsbok 2000

---

Den glömda krisen

I "DEN GLÖMDA krisen: Om ett Sverige som går isär" utforskar Agoras årsbok 2000 ett av vår tids mest aktuella och komplexa ämnen - de växande inkomstklyftorna i Sverige. Under de senaste decennierna har skillnaderna i inkomst ökat i en takt som placerar Sverige bland de länder där ojämlikheten har vuxit snabbast. Detta är en bok som inte bara presenterar fakta, utan även väcker frågor om de underliggande orsakerna till denna utveckling.

Boken samlar insikter från tio forskare som belyser olika aspekter av inkomst- och välfärdsutvecklingen. Genom att kombinera internationella jämförelser med en djupgående analys av svenska förhållanden, ger författarna en mångfacetterad bild av hur klass, kön och etnicitet påverkar livsvillkoren i vårt samhälle. Tre uppsatser fokuserar på internationella perspektiv, medan fyra andra undersöker specifika svenska frågor som boende, arbetsmarknad och familjestrukturer.

Inledningen av Ingemar Lindberg sätter tonen för diskussionen och betonar vikten av att regeringen och samhället tar ansvar för att hantera dessa klyftor. Det är en uppmaning till medvetna val och strategier för att motverka en fortsatt ökning av ojämlikheten. Boken ställer grundläggande frågor: Vill vi att faktorer som föräldraskap, etnisk bakgrund och osäkra anställningar ska bidra till fattigdom?

"Den glömda krisen" är en viktig läsning för alla som är intresserade av nationalekonomi och samhällsutveckling. Den erbjuder inte bara en analys av nuläget, utan också en möjlighet att reflektera över framtiden för Sverige och dess medborgare. En bok som bidrar till en nödvändig diskussion om hur vi kan forma ett mer jämlikt samhälle.

UNDER DE SENASTE femton - tjugo åren har inkomstskillnaderna stadigt vuxit i Sverige.

Tillsammans med Storbritannien är Sverige det land där skillnaderna har ökat snabbast bland tio jämförbara västländer.

Den glömda krisen om ett Sverige som går isär är den första årsboken från tankesmedjan Agora. I boken granskar tio forskare de växande klyftorna och diskuterar orsakssammanhangen. Tre uppsatser ger internationellt jämförande perspektiv, fyra handlar om boende, arbetsmarknad och familj i Sverige - om klass, kön och etnicitet och tre om svensk inkomst- och välfärdsutveckling, en av dem med ett underlag som går från 1925 och framåt.

I en inledning, skriven av Ingemar Lindberg, ställs kravet att regeringen tar ställning till de växande klyftorna. Det är hög tid att lägga fast en ambitionsnivå och en strategi. Även välfärdsforskningen och folkrörelserna har ett ansvar.

Vill vi att föräldraskap, etnisk bakgrund och otrygga jobb ska vara fattigdomsskapande? Vill vi ha ett Sverige - och en värld - där klyftorna fortsätter att öka? Det handlar om att medvetet välja väg.