Seamus Heaney 

---

Grönt ljus

I "GRÖNT LJUS : Dikter i urval" av Seamus Heaney får läsaren ta del av en samling som bjuder på en djupgående och känslomässig resa genom poesi. Heaney, en av Irlands mest betydande nutida poeter, fångar med sin språkbehandling och sina bilder essensen av både det personliga och det universella. Hans verk sträcker sig över flera decennier, vilket ger en rik och varierad inblick i hans litterära utveckling.

Boken inleds med starka bilder som väcker liv i naturen och minnen. Heaney skriver om att röra om i våt sand och klättra uppför branta jordhögar, vilket skapar en känsla av både kamp och strävan. Dessa metaforer speglar den mänskliga erfarenheten av att navigera genom livets utmaningar, där varje ord är noggrant utvalt för att förmedla djup och resonans.

I sina dikter utforskar Heaney också relationen mellan individen och omgivningen. Han beskriver lukter och scener som är både specifika och allmängiltiga, vilket gör att läsaren kan känna igen sig i hans upplevelser. De gamla träden och tunna häckarna blir symboler för det förflutna, medan de hårda stigarna representerar de svårigheter vi alla möter.

Heaneys poesi är inte bara en personlig berättelse; den handlar också om hur vi uppfattas av andra. I boken reflekterar han över sin egen osäkerhet bland människor som är angelägna att tro på honom. Detta tema av identitet och erkännande genomsyrar många av hans verk, vilket gör dem djupt relaterbara.

"Grönt ljus" är en betydelsefull samling som breddar förståelsen för Heaneys konstnärskap. Genom Roy Isakssons tolkningar får läsaren möjlighet att upptäcka de nyanserade skikten i hans poesi, vilket gör denna volym till ett viktigt tillskott för både nya och erfarna läsare av lyrik.

Jag rörde om i våt sand och samlade mig för att klättra uppför den branta jordhögen med huvud som en boll av våt segelgarn, tung av rotblöta, men ändå på väg att nystas upp.

En annan lukt kom bländande in från floden, bitter som nattliga dunster i ett linspinneri. De gamla träden fanns ingenstans, häckarna var tunna som blyertsteckningar och hela inhägnaden tillspillgiven under hårda stigar och taksådda hus.

Och där var jag, osannolik för mig själv, bland folk alldeles för angelägna att tro på mig och min historia, även om den råkade vara sann.

Seamus Heaney (f. 1939) framstår allt tydligare som en av Irlands mest betydande nutida poeter. Efter Roy Isakssons tolkningar av de två originalvolymerna Fältarbete (1996) och Hagtornslyktan (1988) breddas och förtydligas Heaneys poesi med en tredje svensk volym: ur Heaneys övriga diktsamlingar 1966–84.