Gunnar Weman 

---

Nutida gudstjänst och medeltida...

I BOKEN "NUTIDA gudstjänst och medeltida kyrkorum" av Gunnar Weman utforskas relationen mellan nutida gudstjänstfirande och de medeltida kyrkorummen i Sverige. Boken är en doktorsavhandling inom kyrkovetenskap och belyser hur dessa historiska byggnader har påverkat och formats av förändringar inom gudstjänsttraditionen.

Svenska kyrkan har omkring 1500 medeltida kyrkobyggnader, där många har varit i bruk i flera hundra år. Dessa rum är inte bara arkitektoniska verk, utan också kulturella och religiösa symboler. Weman diskuterar hur 1900-talets liturgiska rörelse och andra viktiga faktorer har bidragit till förändringar i kyrkorummens utformning.

En central del av boken är en fallstudie av Mariakyrkan i Sigtuna, där Weman analyserar hur olika historiska epoker har påverkat detta specifika rum. Reformationen, stormaktstidens ortodoxi och 1900-talets gudstjänstordningar är några av de aspekter som tas upp för att förstå kyrkorummets utveckling.

Författaren framhäver vikten av att se kyrkorummen som aktiva gudstjänstrum för församlingarna. Han diskuterar även hur kulturmiljövårdande myndigheters beslut påverkar den aktuella gudstjänsteutvecklingen. Genom att betona detta förhållande visar Weman på vikten av att bevara dessa rum som en del av vårt kulturarv.

"Nutida gudstjänst och medeltida kyrkorum" erbjuder en djupgående analys av hur tradition och modernitet samverkar inom den svenska kyrkan. Boken riktar sig till både akademiker och intresserade läsare som vill förstå den komplexa relationen mellan historia, kultur och religion i vår tid.

I Svenska kyrkan finns idag ungefär 1500 medeltida kyrkobyggnader. I många av dem har gudstjänst regelbundet firats i kanske 800 eller 900 år. De uppfördes för den då framvuxna romersk-katolska kyrkan i vårt land. Dessa byggnader med sina kyrkorum representerar en unik tradition av förmånl, skulpturer och kalkmålningar. De utgör förutsättning, bakgrund och miljö för församlingarnas gudstjänstfirande idag.

Boken diskuterar hur gudstjänstfirandet har inverkat på församlingarnas kyrkorum. 1900-talets liturgiska rörelse med sin inriktning på lekfolket aktiva deltagande i gudstjänsten, nattvardsväckelsen och den svenska kyrkosångsrörelsen utgör viktiga faktorer, när kyrkorummen har förändrats. Fokus ligger på den betydelse 1942 och 1986 års kyrkohandböcker med sina olika gudstjänstordningar har kommit att få för den nutida utformningen av dessa medeltida rum.

I en fallstudie över Mariakyrkan i Sigtuna diskuteras hur reformationen, stormaktstidens ortodoxi, upplysningstiden, det utgående 1800-talets restaureringsidé samt 1900-talets gudstjänstordningar har påverkat just detta kyrkorum.

De medeltida kyrkorummen utgör en omistlig del av vårt lands kulturarv. Författaren diskuterar förhållandet mellan de kulturmiljövårdande myndigheternas ställningstaganden och den aktuella gudstjänsteutvecklingen. Han framhåller vikten av att församlingarnas gudstjänstfirande betraktas som en avgörande faktor för att kyrkorummen som uttryck för det svenska kulturarvet skall kunna hållas levande. Varje kyrkorum måste primärt behandlas som ett gudstjänstrum för en gudstjänstfirande församling.

Bokens diskussion och analys av dessa frågor rör lokalförsamlingarnas och kulturmiljövårdens beslutsfattande.

Nutida gudstjänst och medeltida kyrkorum är f. ärkebiskopen Gunnar Wemans doktorsavhandling i ämnet kyrkovetenskap vid teologiska fakulteten, Uppsala universitet.