Kyhlberg Engvall, Kerstin [red]

---

Prästfruminnen

I "PRÄSTFRUMINNEN", REDIGERAD av Kerstin Kyhlberg Engvall och utgiven i samarbete med Sveriges kyrkliga studieförbund samt Kvinnor i Svenska kyrkan, presenteras en samling biografiska berättelser som belyser kvinnors liv och erfarenheter inom den svenska kyrkan. Boken utforskar en period präglad av förändringar och ger en inblick i hur dessa kvinnor har bidragit till kyrkans utveckling.

Berättelserna i "Prästfruminnen" är både personliga och historiska, vilket skapar en rik kontext för läsaren. Genom att lyfta fram olika röster och perspektiv, ger boken en mångfacetterad bild av kvinnors roller inom kyrkan. Den belyser inte bara deras utmaningar utan också deras styrkor och engagemang.

Boken riktar sig till en bred läsekrets, inklusive dem som är intresserade av kyrkohistoria, genusfrågor och biografiska skildringar. Den erbjuder insikter om hur kvinnor har navigerat i en traditionellt mansdominerad miljö och hur deras bidrag har format kyrkans identitet.

"Prästfruminnen" fungerar som en viktig källa för den som vill förstå de sociala och kulturella aspekterna av kvinnors liv inom den svenska kyrkan. Den kan användas både i akademiska sammanhang och av allmänheten som söker kunskap om detta ämne.

"Jag tror att min bild av en prästfru var en hemmafru med flera barn, som alltid var glad och fanns till hands som gästfri värdinna i prästgården."

"En kyrkoledamots sade rent ut till mig att det helt enkelt var oacceptabelt att jag nödvade mitt eget yrke, då jag så väl behövdes i församlingsarbetet."

Ordet prästfru får många att tänka på ett visst livsmönster. Förr förväntades prästfrun utföra en rad uppgifter i församlingen utan lön, och hennes hem, prästgården, skulle alltid ha en öppen dörr och ett stort skafferi.

Men prästfrurollen har förändrats. Kanske var 1950-talet det sista decenniet då den traditionella prästfrurollen var självklar. Dagens prästfruar har oftast ett eget yrkesarbete, några är präster själva. Förändringar märks också i församlingarna, där många av de uppgifter som prästfrun tidigare ansvarat för övergåtts av nya yrkesgrupper. Trots detta utför många prästfruar fortfarande ett stort mått av frivilligt arbete.

Prästfruns liv och arbete tillhör i hög grad den glömda historien. Sveriges Kyrkliga Studieförbund och Kvinnor i Svenska kyrkan har därför uppmanat prästfruar att berätta om sina liv. Gensvaret blev stort och genom dessa berättelser tillförs nu svensk kvinno- och kyrkohistoria en viktig kunskap.

Ett urval ur denna stora insamling presenteras i Prästfruminnen. Tjugoåtta prästfruar från samtliga stift delar med sig av sina erfarenheter. Det är berättelser om glädje, stolthet och ansvar. Men också om besvikelse, tårar och hårt arbete.