Bindningar
Det finns många typer av bokbindningar och det kan tyckas vara ett virrvarr av begrepp och termer. Här försöker vi att reda ut några av de vanligaste termerna.
Vi har här valt att använda de anglosaxiska termerna Mjukband och Hårdband som grund. Under dessa två begrepp finner man ett antal olika typer av bindningar.
När det kommer till böcker som vi själva katalogiserar här hos oss, så försöker vi alltid att vara så tydliga som möjligt vilken typ av bindning och band det handlar om.
Däremot kan informationen direkt från förlagen eller distributörer ofta vara bristfälliga och tyvärr ibland rentav felaktiga. Ett typexempel är bandtyperna "Inbunden" och "Förlagsband", se nedan.
Mjukband
Ett mjukband är, som det låter, ett bokband med ett mjukt omslag, i motsats till ett "Hårdband" (se nedan). Som mjukband räknas:
En pocket är en limhäftad bok i formatet 110x180 mm. Vid större eller mindre används snarare begreppet Limhäftad för att beskriva bindningen. Pocketproduktion har ofta fokus på en så billig bok som möjligt, vilket också innebär att man kanske använt sämre papper och en sämre tryckprocess, vilket kan resultera i en bok med otydligt tryck etc.
Häftad
En häftad bok kan vara antingen lim- eller trådhäftad, se nedan.
Limhäftad
En limhäftad bok är tillverkad genom att man fäster samman ryggen på boken med lim. Ett typexempel är pocketböcker, där man haft fokus på en billig produktion, ofta med lite sämre papper och tryck (se nedan). Men här finns även kvalitativa bindningar, särskilt senare års produktion, där man använder fräsning i rygg etc för att hålla ihop arken bättre än tidigare (läs: 1960- och 70-tal).
Trådhäftad
En trådhäftad bok är tillverkad genom att man syr ryggen på boken med en tråd. Trådhäftade böcker brukar anses som mer hållbara än limhäftade, och är lämpliga för böcker som ska användas ofta, till exempel uppslagsverk och läroböcker. Detta är dock mer sant när man jämför lim- och trådhäftade böcker från 1900-talet, då man ofta använde ett lim som fortsatte att stelna och till slut blev så hårt att ryggen spricker och omslaget separeras från inlagan. Ett trådhäftat band håller då ändå ihop tack vare trådningen och kan lagas med boklim, medan ett limhäftat band faller isär.
Danskt band
Ett danskt band är antingen ett limhäftat eller trådhäftat mjukband med omslagsflikar. Ofta ett bra alternativ till hårdbanden, då man får "mer bok för pengarna".
Spiralband
Ett spiralband är bundet med en stål- eller plastspiral. Fördelen med denna bindning är att boken kan ligga helt uppslagen och blir mer lätthanterlig vid vardagsbruk, exempelvis att ha boken uppslagen i köket, garaget etc. Ofta hittar man denna bindning på manualer och dylikt.
Hårdband
Ett hårdband är, i motsats till mjukbandet, ett band som är hårt till sin karaktär. Ofta är grunden i pärmen en pappskiva på 3 mm som gör att pärmen blir styv.
"Inbunden"
En vanlig benämning från distributörer och förlag, även om den som term är bristfällig. En inbunden bok är förlagets serieproducerade originalband. Detta är en lite klumpig beteckning, för det säger inte så mycket om tekniken bakom eller vilket material som är använt för pärmen. Inom antikvariatsbranschen brukar man beteckna en "inbunden bok" som en trådhäftad bok med hårda pärmar, men inom förlags- och nybokhandelsbranschen är detta uppluckrat. En "inbunden" bok kan här vara antingen trådhäftad eller limhäftad. Vad man kan vara säker på är att det är ett hårdband.
Kartonnage
Detta är en term som verkar vara på tillbakagående. Ett kartonnage är ett hårdband med tryckt pärm, ofta limhäftat och billigare i produktion. Jämför "pocket" inom mjukbanden. Kartonnage används ofta i rea-upplagor av böcker etc. I praktiken samma sak som ett "Pappband", se nedan.
Pappband
Ett pappband är ett hårdband, där pärmens papp är täckt med papper med tryckt motiv, på samma sätt som på ett kartonnage. Det är ett av de vanligaste typerna av hårdband. Moderna böcker med skyddsomslag är ofta pappband, där det enda trycket på själva pärmen är ryggtiteln och möjligen någon typ av ornament på främre och bakre pärm, vilket gör dem tämligen anonyma när de tappat sitt skyddsomslag.
Klotband
Klotband är ett hårdband där man istället för ett tryckt papper använt klotmaterial för att täcka in pärmens papp. "Klot" kommer från engelskans "cloth", alltså tyg. Det finns olika typer av tyg som används - ett av de vanligaste är linnetyg, vilket innebär att klotband ibland också kallas för "linneband". Klotpärmarna är ofta präglade med ornament och ryggtitel.
Halvklot & klotryggband
Ett halvklot är ett klotband där man bara har klotmaterialet på rygg och pärmarnas hörn, resterande är draperade med papper. Ett klotryggband är, som det låter, ett band där klotmaterialet endast använts på ryggen. I övrigt är det oftast ett tryckt papper som täcker in pärmarnas papp.
Halvfranskt band
En halvfranskt band är en typ av bindning där ryggen och pärmarnas hörn är täckt av läder eller skinn. Det är en elegant och hållbar typ av bindning som är lämplig för böcker som ska användas i många år. Men eftersom detta är ett biologiskt material, finns risken att de torkar och spricker. Därför bör man använda en bra läderolja för att smörja dylika band med jämna mellanrum, särskilt om de står ljust.
Skinnband, skinnryggband & franskt band
Ett skinnband (som ibland också kallas för ett franskt eller helfranskt band) är en typ av bindning där hela pärmen är täckt av läder eller skinn. Ett skinnryggband är, som det låter, ett band där man bara använt skinn eller läder till ryggen.
När det kommer till de halvfranska respektive skinnbanden så finns ibland tendensen att beskriva materialet än mer, precis som när man kallar ett klotband för ett linneband för att ytterligare specificera. Exempelvis kan man ibland kalla ett skinnband för ett "pergamentband", vilket innebär att materialet är ett get-, får- eller kalvskinn som skrapas och sedan behandlas med kalkvatten, krita och pimpsten.
Sist men inte minst bör vi nämna:
Förlagsband
Detta är förlagets serieproducerade originalband, i likhet med termen "Inbunden". Detta kan vara lite av en "fuling", för det framgår egentligen inte vilket typ av band det är. Ett förlagsband kan i praktiken vara antingen ett hårdband eller ett mjukband, eller ett klotband eller ett pappband, limhäftad eller trådhäftad, etc. Det enda man är säker på är att det är förlagets originalband. Tyvärr är detta en rätt vanlig term från förlagen.
Tveka inte att fråga oss, om du är fundersam vilken typ av bindning en viss bok har eller om du inte förstår vår katalogisering!
-
Mer information om Mannen utan öde av Imre Kertész
Mannen utan öde av Imre Kertész är en gripande skildring av en fjortonårig pojkes fasansfulla upplevelser i nazitysklands koncentrationsläger. Boken följer György Köves och andra judiska fångar som tvingas ombord på ett godståg resandes genom Europa, endast för att mötas av rädsla och skräck när de når Buchenwald.
En oförlåtlig resa genom mörkret
Imre Kertész debutroman, publicerad 1975 i Ungern, när den mottogs av en ohöljd tystnad, ger en obarmhärtig inblick i det kaos som präglade tillvaron i nazitysklands koncentrationsläger. Baserad på författarens egna erfarenheter som fånge under andra världskriget, lyckas boken fånga känslorna av hopplöshet, överlevnadsvilja och det obeskrivliga lidande som präglade fångarnas vardag.
Genom Györgys ögon får läsaren följa en pojkes kamp för att behålla sin mänsklighet och värdighet mitt i ett inferno av grymhet och förtvivlan. Med en skoningslös precision skildrar Kertész de destruktiva krafterna bakom fasaderna av ordning och det illusionära hoppet om befrielse.
En levande klassiker
Mannen utan öde har idag cementerat sin plats som en av de mest betydelsefulla skildringarna av förintelsens fasor. Imre Kertész förmår med sitt fängslande språk och djuplodande berättarstil att måla upp en värld av lidande och överlevnad, där varje ord tycks väga tyngre än sitt eget innebörd.
Denna bok är inte enbart en berättelse om det förflutna, utan en påminnelse om människans kapacitet till ondska och offrens outsinliga styrka. Imre Kertész arv lever vidare genom varje sida av denna episka skildring.
Frågor och svar om Mannen utan öde av Imre Kertész
Vad inspirerade Imre Kertész att skriva Mannen utan öde?
Imre Kertész hämtade inspiration från sina egna upplevelser som fånge i koncentrationsläger under andra världskriget. Hans personliga erfarenheter lade grunden för denna gripande och gripande roman.
Vilken betydelse har Mannen utan öde haft i den litterära världen?
Mannen utan öde betraktas som en av de mest inflytelserika verk som skildrar förintelsen. Den har öppnat dörrar för diskussion och reflektion kring historiens mörkaste kapitel.
**Köp Mannen utan öde idag och upplev en osminkad berättelse om överlevnad och hopp mitt i mörkret.**
Detta referat kan innehålla information från andra utgåvor av denna titel och ska inte tas för en konkret information om exakt just denna utgåva av boken. Texten är författad med stöd av AI.
-
-
Boktips om du tycker om Imre Kertész
Tycker du om Imre Kertész kan du nog även vara intresserad av dessa författare: Franz Kafka, Albert Camus, Primo Levi, Elie Wiesel, Paul Celan.Priser och utmärkelser:
Upptäck mer skönlitteratur
Botanisera bland alla våra skönlitterära kategorier: klassiker, kvalitetslitteratur, norrländska berättare, spänning, fantasy, science fiction, skönlitteratur för barn och ungdom och mycket mer!
Låt dig inspireras
Du hittar inspiration till vidare läsning bland våra bloggar och informationssidor! Här hittar du allt från boktips till information om litterära traditioner och riktningar.