Dee Brown

---

Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee

BEGRAV MITT HJÄRTA vid Wounded Knee är en av de verkligt klassiska indianskildringarna. När boken först utkom 1970 väckte den stor uppmärksamhet och bidrog till att förändra synen på Nordamerikas urinvånare och deras historia. För första gången skildrades i en bok med massupplaga den mytomspunna erövringen av vilda västern ur indianernas perspektiv. Boken utsågs 1995 till en av 1900-talets mest betydelsefulla böcker av New York Public Library.

Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee beskriver hur USA under åren 1860-1890 koloniserar de vidsträckta indianterritorierna mellan Mississippi och Kalifornien. Men trots de vitas överlägsenhet vad gäller till exempel beväpning och numerär lyckas apacher, cheyenner, comancher, siouxer och andra stammar bjuda inkräktarna ett oväntat hårt motstånd.

I Arizona gäckar indianhövdingar som Cochise och Geronimo fienden i ett kvartssekel med sin gerillakrigföring. Längs Bozemanvägen till Montana tvingas »blårockarna« att lämna sina fort och dra sig tillbaka efter Red Clouds framgångsrika krig. Vid Little Bighorn nedgör Crazy Horse och Sitting Bull general Custers Seventh Cavalry till sista man.

Till slut tvingas dock indianerna att ge sig för övermakten och låta sig förpassas till reservat. Men det rättvisepatos och den motståndsvilja som de visar prov på i denna sin sista strid har gjort deras namn och kultur beundrade av eftervärlden. Dee Brown kallar dem »de kanske mest heroiska amerikaner som någonsin levat«.

Denna utgåva av Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee är utökad med över hundra sidor och är den första fullständiga utgåva som publicerats i Sverige. Kulturantropologen Mikael Kurkiala har skrivit ett förord.

FRÅN MOTTAGANDET I USA

"Originell, enastående ... får hjärtat att brista... omöjlig att lägga ifrån sig." New York Times

"Ett första klassens vittnesmål storartat, lysande." New Yorker

"Förkrossande, fruktansvärd, fängslande ... när man läser denna intensiva och hjärtslitande bok undrar man vilka som egentligen var vildarna." Washington Post

"Ett fascinerande, smärtsamt dokument med magnifika porträtt av indianer." Wall Street Journal

FRÅN MOTTAGANDET I SVERIGE

"Jag vet inte när jag senast läste en bok med så bultande hjärta." Göran Greider i DN

"En kulturgärning känns fortfarande brinnande aktuell." Joacim Blomqvist i Borås Tidning

"En fantastisk bok." Johan Erlandsson i Kommunalarbetaren

"Man måste läsa Dee Browns bok." Lars Åberg i Göteborg-Posten

"... en ruggig skildring av hur landet byggdes med trakasserier och mord: indian för indian, stam för stam, kultur för kultur en tragedi skriven på en lättflytande prosa." Peter Andersson i Helsingborgs Dagblad

"Det gör så ont att läsa Dee Browns Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee att jag bara vill lägga mig ner och dö. Inga begravningar här tack, bränn och kasta mitt hjärta i närmsta papperskorg, jag har också del i skulden Efter att ha lärt oss Auschwitz och Katyn måste vi också lära oss Sand Creek, Lost River, Camp Grant-massakern, Marias River, Fettermanmassakern . och Wounded Knee. Annars har vi levat förgäves." Lars Mikael Raattamaa i Aftonbladet

OM DEE BROWN

Dorris Alexander Brown eller Dee Brown som han föredrog att bli kallad föddes den 29 februari 1908 i ett skogshuggarläger nära Alberta i Louisiana. Efter att hans far dött 1913 flyttade...

Den illustrerade utgåvan av Dee Browns klassiker, med 300 fantastiska bilder i färg, nu i mjukbandsutgåva! Dee Browns Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee skildrar USA:s kolonisation av vilda västern under andra halvan av 1800-talet, då apacher, cheyenner, comancher, siouxer och andra stammar bjuder de vita inkräktarna ett oväntat hårt motstånd. I Arizona gäckar hövdingar som Cochise och Geronimo fienden i ett kvartssekel med sin gerillakrigföring. Längs vägen till guldfyndigheterna i Montana tvingar Red Cloud "blårockarna" att lämna sina fort och dra sig tillbaka. Vid Little Bighorn nedgör Crazy Horse och Sitting Bull general Custers sjunde kavalleriregemente till sista man. Till slut tvingas emellertid indianerna att ge sig för övermakten. Men det rättvisepatos och den motståndsvilja som de visar prov på i denna sin sista strid - och som Dee Brown skildrar så livfullt och gripande i sin bok - har gjort deras namn och kultur beundrade av eftervärlden. Författaren kallar dem "de kanske mest heroiska amerikaner som någonsin levat". Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee utsågs 1995, av New York Public Library, till en av 1900-talets mest betydelsefulla böcker . OM BOKEN "Jag vet inte när jag senast läste en bok med så bultande hjärta." Göran Greider i DN "En kulturgärning - känns fortfarande brinnande aktuell." Joacim Blomqvist i Borås Tidning "En fantastisk bok." Johan Erlandsson i Kommunalarbetaren "Man måste läsa Dee Browns bok." Lars Åberg i Göteborgs-Posten "... en ruggig skildring av hur landet byggdes med trakasserier och mord: indian för indian, stam för stam, kultur för kultur - en tragedi skriven på en lättflytande prosa." Peter Andersson i Helsingborgs Dagblad "Det gör så ont att läsa Dee Browns Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee att jag bara vill lägga mig ner och dö." Lars Mikael Raattamaa i Aftonbladet "Originell, enastående ... får hjärtat att brista, omöjlig att lägga ifrån sig." New York Times "Ett första klassens vittnesmål - storartat, lysande." New Yorker "Förkrossande, fruktansvärd, fängslande ... när man läser denna intensiva och hjärtslitande bok undrar man vilka som egentligen var vildarna." Washington Post "Ett fascinerande, smärtsamt dokument med magnifika porträtt av indianer." Wall Street Journal OM DEN ILLUSTRERADE UTGÅVAN "Återutgivningen på svenska av Dee Browns klassiska bok om krossandet av indiansamhällenas strukturer och idévärld, Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee, är mycket välkommen. Den här gången handlar det om en illustrerad utgåva och därigenom ökar innehållets redan ansenliga tyngd ytterligare. Det är som att läsa en helt ny bok. Den djupa tragiken förstärks av stoltheten i de historiska porträtten och den sobra formen ramar in en alternativ syn på existensen som kolonisationen inte tog någon särskild notis om. Dee Brown beskriver en civilisations fysiska, sociala, kulturella och mentala undergång. Det som slogs sönder av våld, buffeljakt och själslig omprogrammering har endast i ytterst begränsad omfattning kunnat återerövras av senare generationer. Han skriver om de trettio år, 1860-1890, när Västern blev USA och indianerna dukade under, fördrivna, bedragna, sjuka, mördade, berövade sitt livsuppehälle. Hans bok är fortfarande så stark för att den vibrerar av en väl avvägd blandning av harm och dokumentation. Den träffar precis där moralen sitter. Den här illustrerade versionen har alla förutsättningar att ge Dee Browns berättelse förlängt liv som dokumentär grundbok. Här finns nu inte bara vackra ökenlandskap och stereotypa porträtt utan framför allt fantastiska närstudier av kroppar och ansikten präglade av integritet. Oavsett om de tittar åt sidan eller ser in i kameran överväldigas betraktaren av styrkan i deras uttryck, i deras drömmar." Lars Åberg i Sydsvenskan OM FÖRFATTAREN Dorris Alexander Brown eller Dee Brown som han föredrog att kallas föddes den 29 februari 1908 i ett skogshuggarläger nära Alberta i Louisiana. Efter att hans far dött 1913 flyttadehan tillsammans med sin mor och sina två systrar till Arkansas. Redan som pojke väcktes Dee Browns intresse för Vilda Västern. Hans mormor berättade historier om hennes fars vän, den legendariske Davy Crockett något som senare inspirerade Brown till debutromanen Wave High the Banner från 1942. Samtidigt lärde han sig av sina indianska vänner att heja på skurkarna i västernfilmerna. Stor betydelse för Browns framtida inriktning hade också en lärare på Arkansas State Teachers College som tog honom med på två sommarresor västerut. "Han omvandlade mig till en Västernfantatiker", har Brown sagt. När Dee Brown var i tjugoårsåldern började han arbeta som bibliotekarie, först i Conway, Arkansas, och sedan i Urbana, Illinois, där han kom att stanna fram till pensioneringen. Parallellt med sitt arbete fortsatte Brown att skriva böcker.Sammanlagt blev det tjugonio stycken, varav elva romaner, nästan alla med Västernmotiv. Den sista boken, romanen The Way to a Bright Star, publicerades så sent som 1998. Den i särklass mest framgångsrika och inflytelserika är Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee. I The Westerners från 1974 skrev Brown några rader som kanske säger något om vad hans ambitioner med boken var: Västern är en tragedi med komiska mellanspel. Det är en historia om gott och ont, ett moralitetsdrama med personifierade abstraktioner. Bara en episk poet, en Homeros, kan wförstå den amerikanska Västern och besjunga dess väsen i en kompakt volym. Dee Brown dog i sitt hem i Little Rock, Arkansas, den 12 december 2002.