Karl-Göran Enander

---

Ekologi, skog och miljö. Vetenskap och idéer under 300 år

BOKEN "EKOLOGI, SKOG och miljö. Vetenskap och ideér under 300 år" har en bred läsekrets.

Författaren, Karl-Göran Enander, född 1930, genomgick jägmästarutbildning vid

Skogshögskolan 1952 1956. År 2006 promoverades han till hedersdoktor för sin forskning vid Skogsvetenskapliga fakulteten. Resultatet av forskningen redovisas i ett antal skrifter. Den senaste är boken Ekologi, skog och miljö. Vetenskap och idéer under 300 år.

I boken skildrar Enander hur skogarnas skötsel och miljö påverkats av växlande ekonomiska och politiska förhållanden och av ekologivetenskapens framsteg. Den syn på naturen som filosofer, författare och konstnärer såsom Immanuel Kant, Henry David Thoreau, Paul Cézanne och Bruno Liljefors uttryckt i sina verk har också haft inflytande, liksom naturskyddsföreningars opinionsbildning i USA från bl.a. Sierra Club och i Sverige från Naturskyddsföreningen.

Det är en bred historik, som i avsnitten om ekologivetenskap och miljö även ger en internationell översikt.

1700-talet var Carl von Linnés århundrade. Hans klassifikations- och nomenklatursystem har haft avgörande betydelse för ekologins utveckling. Världen fick ett gemensamt biologiskt språk. Linné hade också kommit långt i sina tankegångar om de ekologiska sambanden i naturen. Hans starka gudstro liksom bristen på vetenskapligt underlag satte dock stopp för andra förklaringar till den biologiska utvecklingen än skapelseberättelsen.

Under 1800-talet banade nya geologiska upptäckter av Charles Lyell och Louis Agassiz väg för Charles Darwins utvecklingslära, vilken i grunden ändrade förutsättningarna inom ekologin. Inom växtgeografin gjordes viktiga upptäckter av Alexander von Humboldt och Göran Wahlenberg, och inom växtfysiologin av Justus von Liebig. Forskningsrönen var kända av dåtidens lärda skogsmän, men tillämpades i mycket begränsad utsträckning.

Arthur Tansley lanserade begreppet ekosystem på 1930-talet, och Eugene Odum gick över till studier av hela ekosystem på 1950-talet. Nu är landskapsekologin aktuell. Bland de ledande ekologerna i Sverige under 1900-talets första hälft finner vi Rutger Sernander och Henrik Hesselman, och efter dessa kom bland andra Henrik Lundegårdh, Einar Du Rietz och Carl Olof Tamm. Forskningsrönen inom ekologin beaktades så småningom allt mer i miljövården. Till detta bidrog också starkt opinionen från allmänheten och nybildade miljöorganisationer under 1970-talet och framåt. Den verkliga vändpunkten inom miljövården kom först på 1990-talet.

FD Josef Rydén skriver i sin recension i Jönköpingsposten:

Mer om detta kan man läsa i en stor och vacker bok med titeln Ekologi, skog och miljö, som nyligen utgetts av Sveriges lantbruksuniversitet. Författaren heter Karl-Göran Enander, är född 1930 och bor i Jönköping sedan 1975, där han haft olika uppgifter inom Skogsstyrelsen. Han är jägmästare till utbildningen och har sysslat med skogsvård, forskning och utbildning, vilket bland annat resulterat i en rad skrifter i skogs- och miljöfrågor. Förra året belönades han för sina insatser med att promoveras till hedersdoktor vid lantbruksuniversitetets skogsvetenskapliga fakultet.

I sin nya bok tar Enander ett brett och ambitiöst grepp på sitt ämne. Han nöjer sig inte med en historisk redovisning av hur vetenskapen om skogen växt fram under 300 år och hur skogsvården blivit en del av arbetet för miljön. Han sätter in ämnet i ett ännu större sammanhang, börjar med att visa hur naturvetenskapen har sina rötter i antik filosofi och fick nya grundvalar av stora tänkare och forskare som Copernicus, Galilei och Newton. Han visar på Linnés roll i den biologiska vetenskapens historia, såväl hans förtjänster som hans begränsning. Och han betonar vilken helt avgörande betydelse för den naturvetenskapliga världsbilden som Darwins utvecklingslära fick.

Boken "Ekologi, skog och miljö. Vetenskap och ideér under 300 år" har en bred läsekrets. Författaren, Karl-Göran Enander, född 1930, genomgick jägmästarutbildning vid Skogshögskolan 1952–1956. År 2006 promoverades han till hedersdoktor för sin forskning vid Skogsvetenskapliga fakulteten. Resultatet av forskningen redovisas i ett antal skrifter. Den senaste är boken Ekologi, skog och miljö. Vetenskap och idéer under 300 år.

I boken skildrar Enander hur skogarnas skötsel och miljö påverkats av växlande ekonomiska och politiska förhållanden och av ekologivetenskapens framsteg. Den syn på naturen som filosofer, författare och konstnärer – såsom Immanuel Kant, Henry David Thoreau, Paul Cézanne och Bruno Liljefors – uttryckt i sina verk har också haft inflytande, liksom naturskyddsföreningars opinionsbildning – i USA från bl.a. Sierra Club och i Sverige från Naturskyddsföreningen.

Det är en bred historik, som i avsnitten om ekologivetenskap och miljö även ger en internationell översikt.

1700-talet var Carl von Linnés århundrade. Hans klassifikations- och nomenklatursystem har haft avgörande betydelse för ekologins utveckling. Världen fick ett gemensamt biologiskt språk. Linné hade också kommit långt i sina tankegångar om de ekologiska sambanden i naturen. Hans starka gudstro liksom bristen på vetenskapligt underlag satte dock stopp för andra förklaringar till den biologiska utvecklingen än skapelseberättelsen.

Under 1800-talet banade nya geologiska upptäckter av Charles Lyell och Louis Agassiz väg för Charles Darwins utvecklingslära, vilken i grunden ändrade förutsättningarna inom ekologin. Inom växtgeografin gjordes viktiga upptäckter av Alexander von Humboldt och Göran Wahlenberg, och inom växtfysiologin av Justus von Liebig. Forskningsrönen var kända av dåtidens lärda skogsmän, men tillämpades i mycket begränsad utsträckning.

Arthur Tansley lanserade begreppet ekosystem på 1930-talet, och Eugene Odum gick över till studier av hela ekosystem på 1950-talet. Nu är landskapsekologin aktuell. Bland de ledande ekologerna i Sverige under 1900-talets första hälft finner vi Rutger Sernander och Henrik Hesselman, och efter dessa kom bland andra Henrik Lundegårdh, Einar Du Rietz och Carl Olof Tamm. Forskningsrönen inom ekologin beaktades så småningom allt mer i miljövården. Till detta bidrog också starkt opinionen från allmänheten och nybildade miljöorganisationer under 1970-talet och framåt. Den verkliga vändpunkten inom miljövården kom först på 1990-talet.

FD Josef Rydén skriver i sin recension i Jönköpingsposten: ”Mer om detta kan man läsa i en stor och vacker bok med titeln Ekologi, skog och miljö, som nyligen utgetts av Sveriges lantbruksuniversitet. Författaren heter Karl-Göran Enander, är född 1930 och bor i Jönköping sedan 1975, där han haft olika uppgifter inom Skogsstyrelsen. Han är jägmästare till utbildningen och har sysslat med skogsvård, forskning och utbildning, vilket bland annat resulterat i en rad skrifter i skogs- och miljöfrågor. Förra året belönades han för sina insatser med att promoveras till hedersdoktor vid lantbruksuniversitetets skogsvetenskapliga fakultet. I sin nya bok tar Enander ett brett och ambitiöst grepp på sitt ämne. Han nöjer sig inte med en historisk redovisning av hur vetenskapen om skogen växt fram under 300 år och hur skogsvården blivit en del av arbetet för miljön. Han sätter in ämnet i ett ännu större sammanhang, börjar med att visa hur naturvetenskapen har sina rötter i antik filosofi och fick nya grundvalar av stora tänkare och forskare som Copernicus, Galilei och Newton. Han visar på Linnés roll i den biologiska vetenskapens historia, såväl hans förtjänster som hans begränsning. Och han betonar vilken helt avgörande betydelse för den naturvetenskapliga världsbilden som Darwins utvecklingslära fick.”