Charlotte Perkins Gilman

---

Den gula tapeten

EN STORARTAD SKILDRING av ett sammanbrott och självklart en tidig feministisk berättelse.« | Lotta Olsson, Dagens Nyheter

»En sextusen ord lång vandring ner i helvetet.« | Helena Dahlgren, 100 hemskaste

Hon har just fött deras barn. Hennes nedstämdhet efter födseln kallar han »hysteri«. Han hyr vindsvåningen av ett gammalt hus på landet. Här ska hon bara vila - förbjuden att lämna sitt rum. I stället för att bli bättre börjar hon hallucinera och föreställer sig själv krypa tillsammans med andra kvinnor bakom rummets gula tapet. Och i hemlighet nedtecknar hon sina erfarenheter.

Den gula tapeten är den korta men intensiva, gotiska skräckberättelsen, skriven som en dagbok, om en kvinna på en vind - fängslad i sitt kön av historien.

Charlotte Perkins Gilmans feministiska novell var länge undangömd i den amerikanska litteraturhistorien. Numer räknas den till klassikerna. Här i svensk översättning av Ingrid Ingemark.

CHARLOTTE PERKINS GILMAN , född i Hartford, Connecticut, var en amerikansk feministisk teoretiker, sociolog, romanförfattare, novellist, poet och dramatiker. Hennes skrifter utgör föregångare till många senare feministiska teoribildningar. Med sin radikala livsattityd har Perkins Gilman varit en förebild för många generationer feminister i USA. Hennes mest berömda verk är novellen Den gula tapeten , skriven i samband med att hon led av postpartumpsykos.

John är borta hela dagarna, och till och med om nätterna ibland, när hans fall är särskilt allvarliga. Jag är glad att mitt fall inte är allvarligt! Men man blir vansinnigt nedslagen av att vara nervklen.John vet inte hur mycket jag faktiskt lider. Han vet att det inte finns någon anledning till att jag skulle lida, och det räcker för honom. Naturligtvis är det bara nerverna.Hon var den feministiska nationalekonomins moder tillika samhällskritiker, författare och journalist, men vi förknippar kanske Charlotte Perkins Gilman främst med novellen Den gula tapeten. Denna feministklassiker placerar sig i kvinnolitteraturens långa tradition av inspärrning i äktenskap, i moderskroppar, och i manslitteraturens kvinnobilder.Nu kommer den i nyöversättning av Amanda Svensson och med förord av Ebba Witt-Brattström.