Uwe Tellkamp 

---

Tornet

I "TORNET: EN historia från ett sjunket land" av Uwe Tellkamp får läsaren en storslagen inblick i DDR:s samhälle under de sju åren före murens fall. Romanen utspelar sig i stadsdelen Tornet i östtyska Dresden, där högutbildade familjer lever i arkitektoniskt praktfulla men förfallna hus. Berättelsen kretsar kring familjerna Hoffmann, Tietze och Rohde, som balanserar mellan anpassning till den socialistiska regimen och en längtan efter uppror.

Tellkamp skildrar vardagslivet i DDR med en rik och motsägelsefull språkbehandling. Läsaren får följa med in i skolans och sjukhusens värld, där köer och censur är en del av det dagliga livet. Genom att gestalta både förälskade gymnasister och förtryckta soldater belyser han det östtyska klassamhället, där även de mest trogna kommunisterna börjar känna sig som främlingar.

Romanens karaktärer ägnar sig åt läsning, musik och intellektuella diskussioner, vilket ger en djupare förståelse för kulturens betydelse i ett slutet samhälle. Skämt om regimen fungerar som en ventil för deras frustrationer, vilket ytterligare förstärker känslan av isolering och motstånd.

Uwe Tellkamps stil är ytterst formmedveten och romanen är uppbyggd som en opera. I ouvertyren framträder miljöförstöringen med en dov klang som genomsyrar hela berättelsen. Detta grepp bidrar till att skapa en atmosfär av både skönhet och tragik.

"Tornet" belönades med Deutscher Buchpreis 2008 och betraktas som ett obestridligt mästerverk inom modern och samtida skönlitteratur. Genom sin djupa insikt och litterära kvalitet erbjuder romanen en oförglömlig läsupplevelse som väcker tankar om frihet, identitet och kulturens roll i ett samhälle under press.

Uwe Tellkamps prisbelönade roman Tornet är en storslagen berättelse om ett samhälle i upplösning – DDR under de sju åren före murens fall.

Den utgår från stadsdelen Tornet i östtyska Dresden, där de högutbildade familjerna Hoffmann, Tietze och Rohde bor ovanför den övriga staden i arkitektoniskt praktfulla hus som nu präglas av förfall. De är ofta starkt kritiska mot den socialistiska regimen men balanserar mellan anpassning och uppror. De ägnar sig åt läsning, musik och intellektuella diskussioner och några av dem fantiserar om att fly till väst. Skämt om regimen fungerar som ventil.

Författaren växte själv upp i den stadsdel som är förebild för Tornet (Weisser Hirsch) och blev liksom romanens unge centralgestalt så småningom läkare. I sin roman skildrar han vardagslivet i DDR – hur det var i skolan, på sjukhusen, på ett förlag, de ständiga köerna – han skildrar nomenklaturan och DDR-retoriken, trakasserierna, censuren och självcensuren, sättet att aldrig tala klarspråk. Hans skildring är rik och motsägelsefull. Med språket gestaltar han såväl förvirringen hos en förälskad gymnasist som förtrycket i armén och det östtyska klassamhället, där till och med de högt värderade gammalkommunisterna börjar känna främlingskap. Men han skildrar också kulturens ställning i det slutna samhället, där musikens och litteraturens betydelse inte kan överskattas.

Uwe Tellkamps roman är ytterst formmedveten, uppbyggd som en opera. I ouvertyren skildrar han miljöförstöringen med en dov klang som ljuder genom hela boken. Tornet är ett obestridligt mästerverk som belönades med Deutscher Buchpreis 2008.