Nils Nylander 

---

En basindustri blir till

I BOKEN "EN basindustri blir till: Domsjö sulfitfabriks 30 första år" utforskar Nils Nylander utvecklingen av en betydelsefull industri i Sverige under tidigt 1900-tal. Genom att fokusera på Domsjö sulfitfabrik belyser författaren både de ekonomiska och samhälleliga aspekterna av denna industriella satsning.

Boken ger en djupgående analys av hur Domsjö sulfitfabrik etablerades och växte fram i en tid präglad av förändringar inom både politik och ekonomi. Nylander beskriver de utmaningar och möjligheter som företaget ställdes inför, samt hur det bidrog till den lokala och nationella ekonomin. Genom att använda historiska dokument och intervjuer med personer involverade i fabriken, skapas en levande bild av denna industriella resa.

Nylander placerar även Domsjö sulfitfabrik i ett bredare sammanhang, vilket gör att läsaren får en förståelse för hur denna fabrik speglar den svenska industriutvecklingen under perioden. Boken tar upp frågor om arbetsvillkor, teknikens framsteg och den sociala dynamiken i samhället kring fabriken.

Denna bok riktar sig till läsare med intresse för industrihistoria, ekonomi och samhällsvetenskap. Den erbjuder insikter för såväl akademiker som allmänhet som vill förstå hur en basindustri kan påverka ett samhälle på flera nivåer.

"En basindustri blir till" är en viktig dokumentation av en specifik del av svensk industrihistoria. Genom att analysera Domsjö sulfitfabriks första trettio år bidrar Nylander med värdefull kunskap om hur industriell verksamhet formar både ekonomi och samhälle.

Vid sekelskiftet började Mo och Domsjös sågverksindustri att breddas med papperstillverkning. Det skedde under stora födsolovändor, där både teknik och arbetsförhållanden befann sig på barnstadiet. Det är därför synnerligen intressant att följa arbetet med att bygga upp den första sulfitfabriken och med den ett nytt samhälle. Föreliggande arbete skildrar även människan bakom verket, hennes vardag och helgdag --- när hon fick en sådan, arbetstider, löner och de sociala förpliktelser som Mo och Domsjö svarade för. Stort utrymme har ägnats åt frågan om arbetarnas organisationsförhållanden såväl vid Domsjö sulfitfabrik som vid de övriga verken. Man frapperas av Frans Kempes sätt att lösa detta delikata spörsmål liksom att många av hans tankar återkommer i dag, som att göra de anställda till delägare i företaget, att decentralisera arbetstagarnas organisationer liksom att vid tvister anställa opartiska förlikningsmän. Den omfångsrika boken kan även med fördel användas vid grundforskning om de förhållanden som rådde här vid sekelskiftet och åren därefter.