László Krasznahorkai

---

Herscht 07769

I "HERSCHT 07769 Florian Herschts roman om Bach" utforskar László Krasznahorkai en dystopisk verklighet i dagens Europa. Boken, som utkom under 2010-talet, skildrar en ödslig stad i Thüringen där nynazister och misstroende invånare samexisterar. Huvudpersonen Florian Herscht försöker navigera mellan dessa motstridiga grupper, driven av en djup oro för universums framtid.

Florian är en komplex karaktär med en vänlig natur och en stark kropp, men han bär på en rädsla för tatueringar och en känsla av att katastrofen lurar runt hörnet. Hans försök att varna omvärlden genom brev till förbundskansler Merkel förblir obesvarade, vilket förstärker hans känsla av isolering. I denna tysta kamp finner han tröst i Johann Sebastian Bachs musik, som står i kontrast till den förfallande världen omkring honom.

Den vandaliserade graven av Bach blir en symbol för det kulturella förfallet och den hotande apokalypsen. Medan polisen misslyckas med att hitta vandalerna, framträder en bild av ett samhälle i kris där även naturen tycks vara på randen av kaos. Vargarna som strövar i skogsbrynet förstärker känslan av att något mörkt närmar sig.

Krasznahorkai använder melankolisk humor och sarkasm för att belysa de svåra frågor som präglar det moderna Europa. Tanken på ett enat Europa framstår som alltmer avlägsen, och boken väcker frågor om identitet, kultur och mänsklighetens framtid. Genom sin stil och tematik bidrar "Herscht 07769" till den samtida litteraturen med insikter som är både oroande och tankeväckande.

Romanen riktar sig till läsare som söker djupare förståelse av vår samtid och dess utmaningar. Krasznahorkais verk erbjuder en reflektion över hur historia och kultur påverkar vår nutid, vilket gör den relevant för den litterärt intresserade publiken.

Kana är en stad någonstans i tyska Thüringen. De enda som visar något intresse för den ödsliga och försakade staden är nynazister. Stadens invånare betraktar å sin sida främlingarna med misstro och förakt.

Bara Florian Herscht inbillar sig att han står på god fot med personer på båda sidor om konflikten. Han är vänlig och hjälpsam – och stark som få – men har en inneboende rädsla för tatueringar och är övertygad om att universum går mot sin undergång. För att varna alla om den annalkande katastrofen skriver han brev till förbundskansler Merkel; brev som knappast förvånande lämnas obesvarade.

Endast Johann Sebastian Bachs musik kan erbjuda honom tröst. Men så vandaliseras den store kompositörens grav av oskön graffiti, polisen söker vandalerna utan framgång, vargar strosar omkring i skogsbrynet – apokalypsen tycks närma sig med stormsteg.

Den store ungerske mästaren László Krasznahorkai har skrivit en roman om dagens Europa – en roman som tydligt bär hans särmärke i samtidslitteraturen. Tanken på ett enat Europa går åt fanders, den melankoliska humorn blandas med avgrundsdjup sarkasm, tankarna svindlar och meningarna vindlar, och kanske, kanske är vi ändå på väg mot den annalkande katastrofen som bokens huvudperson så ivrigt försöker upplysa omvärlden om.

”Det var länge sedan jag blev så förtjust i en huvudperson som Florian Herscht. Man kan helt enkelt inte lägga ifrån sig den här boken. Jag är inte en avundsjuk författare utan en lycklig läsare: Ungraren László Krasznahorkai har skrivit samtidens stora tyska roman.” Ingo Schulze