Jürgen Habermas 

---

Borgerlig offentlighet

JÜRGEN HABERMAS (F 1929) har alltsedan 1960-talet publicerat en rad filosofiska och samhällsteoretiska arbeten, som grundlagt hans ställning som Frankfurtskolans ledande gestalt under efterkrigstiden.

Hans magnifika genombrottsverk Borgerlig offentlighet från 1962 är en brett upplagd historisk och sociologisk undersökning av hur den tidiga borgerligheten skapar den moderna åtskillnaden mellan "privat" och "offentligt", varvid offentligheten tilldelas rollen som kritisk granskare av statens verksamhet. Habermas visar på ett fascinerande sätt hur kapitalismens utveckling och de samhälleliga motsättningarna undergräver möjligheterna till en sådan kritisk kontroll. Samtidigt förskjuts de tidigare gränserna mellan "privat" och "offentligt" på nya och oväntade sätt.

Denna bok är en självklar utgångspunkt för alla intresserade av masskommunikation och massmedier; för alla som vill förstå förutsättningarna för den moderna litteraturens uppkomst; för alla utforskare av det "offentliga rummet": stadens, gatans och torgets ideologiska budskap; för de aktuella diskussionerna om den offentliga sektorn, välfärdssamhället och socialstaten.

I en utförlig inledning ger Mats Dahlkvist en klargörande presentation av bokens centrala teman.

BORGERLIG OFFENTLIGHED

Gennem historiske og sociologiske analyser viser forfatteren den nære forbindelse mellem kapitalismens udvikling og opløsningen af den borgerlige offentlighed, der oprindeligt varetog en kritisk kontrol af statens virksomhed. I storindustriens epoke fortrænges det politisk ræsonnerende publikum af store interesseorganisationer og politiske partier, der smelter sammen med statsorganerne og etablerer sig over den offentlighed, som de oprindeligt var instrument for. Magtudøvelse og magtkamp udspilles direkte mellem massive bureaukratiske organisationer, medens publikum som sådan gradvis forvandles til en »afpolitiseret masse«, bliver passive tilskuere til magtens kredsløb. Bogen er således i sidste instans en kritisk analyse af de demokratiske værdier skæbne i vor tid.