Svante Norrhem 

---

Uppkomlingarna

BOKEN "UPPKOMLINGARNA: KANSLITJÄNSTEMÄNNEN i 1600-talets Sverige och Europa" av Svante Norrhem är en betydelsefull akademisk avhandling som erbjuder en djupgående analys av kanslitjänstemännens roll under 1600-talet. Genom att fokusera på både Sverige och en bredare europeisk kontext, belyser Norrhem hur dessa tjänstemän bidrog till maktens dynamik och byråkratins utveckling i en tid präglad av politiska omvälvningar och sociala förändringar.

Boken ger en grundlig genomgång av kanslitjänstemännens liv och arbete, vilket ger läsaren en unik förståelse för deras inflytande i det tidiga moderna samhället. Norrhem utforskar hur dessa individer, ofta från blygsamma bakgrunder, lyckades klättra i den sociala hierarkin och därigenom forma den politiska och administrativa strukturen i sina respektive länder. Detta fenomen av uppkomlingar är centralt för att förstå de förändringar som skedde under denna epok.

I sin forskning använder Norrhem ett brett spektrum av källor, vilket gör det möjligt att presentera en nyanserad bild av kanslitjänstemännens livsvillkor och deras betydelse för statens funktion. Genom att koppla deras arbete till större historiska händelser och trender, visar författaren hur byråkratin blev en grundpelare i den moderna staten.

Denna bok är en oumbärlig resurs för studenter och forskare inom humaniora, särskilt de med intresse för kulturvetenskap, socialhistoria och politisk historia. Norrhems insikter och analyser bidrar till en fördjupad förståelse av hur byråkratiska strukturer har utvecklats och deras fortsatta betydelse i dagens samhälle.

Sammanfattningsvis är "Uppkomlingarna" en tankeväckande och informativ studie som inte bara belyser en specifik historisk period utan också erbjuder perspektiv på den moderna byråkratins ursprung och evolution. Den är ett värdefullt tillskott till litteraturen inom området och ett måste för den som vill förstå de komplexa sociala och politiska sammanhangen i det tidigmoderna Europa.

Kungliga sekreterare har allt sedan Jöran Persson under 1500-talet fått ett rykte om sig att vara såväl inflytelserika som intriganta. Främst förknippas kanske sekreterarna med Vasasönerna Erik, Johan och Karl, men även under 1600-talet betraktades de med misstro. Visserligen förändrades deras situation då administrationen alltmer kom att formaliseras och då den gamla adeln blev mer dominant. Trots det förändrades synen på sekreterarna som onsdinta rådgivare mycket lite från 1500-tal till 1600-tal.

Den här boken avser att studera i vilken mån de kungliga sekreterarna fortfarande var inflytelserika. Dessutom studerar författaren sekreterargruppens sociala sammansättning. Studien är gjord i ett jämförande europeiskt perspektiv där svenska förhållanden belyses i kontrast till förhållanden i England, Frankrike, Spanien, Nederländerna och Spanska Nederländerna.