Runeby, Nils [red]

---

Europas idéhistoria. 1900-talet

I "EUROPAS IDÉHISTORIA 1900-talet: Framstegets arvtagare", redigerad av Nils Runeby, utforskas de centrala idéerna som präglade det europeiska tänkandet under 1900-talet. Boken ger en djupgående analys av hur olika filosofiska och kulturella strömningar har format kontinentens utveckling under denna period.

Verket tar upp flera viktiga teman, bland annat:

• Hur krig och konflikter påverkat idéutvecklingen

• Betydelsen av vetenskapliga framsteg för samhällsstrukturer

• Kontrasten mellan tradition och modernitet i europeisk kultur

Genom att sammanföra olika perspektiv och analyser erbjuder boken en omfattande översikt över de intellektuella strömningarna som har präglat Europa. Författaren belyser hur dessa idéer har påverkat både politiska och sociala förändringar, vilket gör texten relevant för såväl studenter som forskare inom humaniora.

Boken riktar sig till en bred läsekrets, inklusive akademiker, studenter och alla med intresse för idéhistoria. Den fungerar som en värdefull resurs för den som vill förstå de komplexa samband som finns mellan idéer och samhällsutveckling.

Sammanfattningsvis bidrar "Europas idéhistoria 1900-talet: Framstegets arvtagare" med insikter om hur tankar och filosofier har format det moderna Europa. Den erbjuder en grundlig förståelse för de intellektuella strömningar som fortsätter att påverka vår samtid.

Decennierna före första världskriget nådde det europeiska inflytandet över världen politiskt, militärt och ideologiskt en höjdpunkt. Vid seklets slut – efter två världskrig och kolonialväldenas och det sovjetiska imperiets fall – är världsläget totalt förändrat och kan förefalla både mångtydigt och förvirrande.

I Framstegets arvtagare, det sista bandet i översiktsverket Europas idéhistoria, presenterar nio idéhistoriker olika teman som varit centrala för 1900-talets idéutveckling. Här diskuteras tolkningen av det västliga arvet, framstegets problematik, mellankrigstidens föreställningar om funktionalism och teknokrati liksom den gryende nazismen och efterkrigstidens planeringsideologi och tron på den »sociala ingenjörskonsten«. Andra teman är den naturvetenskapliga världsbildens förändringar, de växlande tolkningarna av människans natur och diskussionerna kring allt och massa. Här tas också upp de olika former av kulturkritik som dominerat under decenniets senare del: uppgörelser med det koloniala systemet, 60-talets revoltrörelser och feministisk teoriutbildning.