Maria Björkroth 

---

Hembygd i samtid och framtid 1890-1930

I BOKEN "HEMBYGD i samtid och framtid 1890-1930: En museologisk studie av att bevara och förnya" av Maria Björkroth utforskas hembygdsvårdsrörelsens utveckling under en betydelsefull period i Sveriges historia. Boken fokuserar på åren mellan 1890 och 1930, en tid präglad av förändringar i samhällsstrukturen och en ökad medvetenhet om kulturarvets värde.

• Hembygdsvårdsrörelsen växte fram i industri- och stationssamhällen.

• Rörelsen syftade till att bevara och gestalta både hem och miljö.

• Folkbildning var centralt för att upptäcka hembygden och sig själv.

Björkroth belyser hur hembygdsvårdarna strävade efter att bevara det förflutna samtidigt som de sökte nya sätt att gestalta framtiden. Genom att återupptäckta gamla gårdar och traditioner kunde de inspirera till nya bostäder, vilket var särskilt relevant i en tid präglad av emigration och trångboddhet. Boken ger en djupgående insikt i hur dessa idéer formades och hur de påverkade samhällsutvecklingen.

Författaren, som är verksam inom museologi och kulturmiljöarbete, bidrar med sin expertis för att ge läsaren en grundlig förståelse av rörelsens betydelse. Genom att kombinera akademisk forskning med praktiska exempel skapar Björkroth en helhetsbild av hur hembygdsvården har format vår relation till kulturarvet.

Avslutningsvis erbjuder "Hembygd i samtid och framtid" en viktig perspektiv på hur vi kan förstå och värdera vårt kulturarv idag. Boken är inte bara relevant för akademiker inom humaniora, utan också för alla som är intresserade av kulturhistoriska frågor och museologiska studier.

I denna bok skildras hembygdsvårdsrörelsens framväxt med tyngdpunkt på tiden från 1890-talet till 1930-talet. Hembygdsvårdarna ville gestala och bevara. Hembygdsrörelsen etablerades först i de växande industri- och stationssamhällen. En gammal gård kunde inspirera till nya bostäder och nya hem när emigrationens och trångboddhetens problem skulle lösas. Idéerna om att gestalta och bevara omfattade inte bara hemmets insida utan också tätorternas miljö. Rörelsens framväxt präglades av ett intensivt folkbildningsarbete. Genom att upptäcka hembygden och sig själv, upptäcktes också möjligheterna att påverka framtidsförutsättningarna.

Maria Björkroth är lärare och museiverksamhet och kulturmiljöarbete vid Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet. Hon är verksam som styrelseledamot i Sveriges Hembygdsförbund och i sitt arbete engagerad i forskning om kultur- och naturarv. Boken är den första svenska doktorsavhandlingen i museologi.