Walter Ljungquist 

---

Väggarna har ögon

I "VÄGGARNA HAR ögon" av Walter Ljungquist, publicerad under 1940-talet, utforskas teman kring övervakning och det dolda i samhället. Berättelsen väcker frågor om hur det osynliga påverkar våra liv och relationer.

Ljungquist, känd för sin förmåga att skildra det mänskliga psyket, bjuder in läsaren till en värld där det som inte syns ofta har störst betydelse. Genom en noggrant utformad narrativ struktur framträder karaktärerna med sina komplexa känslor och tankar. Boken kan ses som en reflektion över tidens sociala och politiska klimat, där individens frihet ställs på prov.

I "Väggarna har ögon" framträder en stark känsla av paranoia och osäkerhet. Ljungquist använder sig av symbolik för att illustrera hur omgivningen kan påverka våra val och handlingar. Berättelsens miljöer blir nästan som karaktärer i sig, med en förmåga att forma berättelsens gång.

Boken riktar sig till läsare som uppskattar djupgående psykologiska insikter och samhällskritik. Ljungquists stil är både poetisk och analytisk, vilket ger texten en tidlös kvalitet. Denna roman erbjuder en tankeväckande läsupplevelse för dem som söker förståelse för de subtila dynamiker som präglar mänskliga relationer.

Sammanfattningsvis bidrar "Väggarna har ögon" med en viktig diskussion om makt och kontroll i det moderna samhället. Ljungquists verk är relevant för den som vill utforska hur det dolda kan påverka vår verklighet och våra livsval.

Väggarna har ögon

är liksom flera andra av Walter Ljungquists romaner uppbyggd kring ett slags alter ego, Jerk Dandelin. Det är en pubertets historia, som täcker de "svåra" åren 1917–1923 i Jerks biografi och för honom fram till att börja dikta. Romanen rymmer många öden, inramade av ett skiftande dagerspel av mellansvensk sommar. Där är människorna kring Jerk: den lynne, pedantiske fadern, modern, ständigt närvarande och välsignande också när hon är död. Där är barfotalsarna – fiske kameraterna, konfirmationskamraten Charlotte som söker kedja honom vid sig, den nitton år äldre Dorotea Weide, Tea vars kärlek blir omöjlig för honom, Pernilla Randolf, det ofullgångna musikgeniet, som läter honom uppleva "liv som vill bli konst". Det är också till konsten, till "ordmakaret" som han flyr från drömlivets skräck och erotiska besatthet. Han debuterar och fantasierar, skriver prosalyrik och noveller. Ar 1921 börjar han på en roman, som han senare förstör. Romanens titel är "Väggarna har ögon".

Väggarna har ögon

behandlar ett av nutidsromanens centrala teman – det konstnärliga skapandet. Den ingår i Walter Ljungquists väldiga romanbygge kring Jerk Dandelin*, en resa till det förflutna, jämförbar med Prousts, med Faulkners, med Durrells verk. Romanen är helt fristående, en oförliknelig introduktion för den som inte tidigare känner författaren men samtidigt en gemensam nämnare inte bara för de böcker som berör Jerk Dandelin utan också för Walter Ljungquists verk i dess helhet. Hans senaste roman rymmer hela hans särart, alla de teman som gör honom till en unik diktare i nordisk litteratur.