Sven Lindqvist 

---

Framtidslandet

I "FRAMTIDSLANDET: VÄLFÄRD | Kvinnor och män | Arbete" av Sven Lindqvist, utforskas de centrala frågorna kring välfärd och jämlikhet i det svenska samhället under en period av två decennier. Boken tar sin utgångspunkt i de förhoppningar som väcktes av den franska och industriella revolutionen, och ställer frågor om huruvida dessa ideal fortfarande är relevanta i dagens Sverige.

• Lindqvist analyserar ekonomismens påverkan på löner och arbetsvillkor.

• Författaren ifrågasätter produktivitetsmåttens rättvisa i lönesättningen.

• Boken erbjuder alternativa perspektiv på framtiden för välfärdssamhället.

Genom att kritiskt granska ekonomiska teorier och deras förespråkare, såsom Assar Lindbeck och Bo Södersten, belyser Lindqvist hur dessa idéer formar vår syn på arbete och välfärd. Han argumenterar för att produktivitet inte alltid är en rättvis indikator på värdet av olika yrken, särskilt inom vårdsektorn där kvinnor ofta dominerar. Lindqvist använder humor och skärpa för att avväpna de ekonomiska dogmer som kan leda till ojämlikhet.

Boken är en samling artiklar och essäer som inte bara reflekterar över det förflutna utan också ger insikter om framtiden. Lindqvist ställer frågor om Sveriges väg framåt: Lever vi över våra tillgångar? Vilka värden prioriteras i vårt samhälle? Genom att lyfta fram dessa frågor uppmanar han läsarna att tänka kritiskt kring de val som görs i politiken och ekonomin.

"Framtidslandet" är en viktig läsning för den som är intresserad av politik, samhällsvetenskap och frågor kring jämlikhet. Lindqvists insikter erbjuder en djupare förståelse för de utmaningar som det moderna samhället står inför, samt en möjlighet att tänka nytt kring framtidens välfärdssystem.

"Professor Södersten vill sänka kvinnolönerna eftersom produktiviteten i den kvinnodominerade vårdsektorn är lägre än i den mansdominerade industrin (DN-Debatt 30/4 1995).

1890 producerade en svensk cementarbetare i genomsnitt 30 ton cement om året. Hundra år senare producerar han hundra gånger så mycket: 3.000 ton. Men en professor som 1890 handledde 30 doktorander kan inte idag handleda 3.000. Är det en bra anledning att sänka professorslönen?

Och ett vårdbiträde som 1890 matade 30 åldersdementa professorer - skall hon för att få behålla sin lön nu mata 3.000? Skulle professor Södersten i så fall vilja vara en av dem?

Produktiviteten i industrin är högre än i vården inte därför att industriarbetaren är flitigare eller mera kompetent än professorn eller vårdbiträdet, utan därför att hans arbete i högre grad kan ersättas med teknik. Varför skulle det berättiga honom till högre lön?

Om teknifieringsgraden fick bestämma lönenivån, så bleve inga doktorander handledda och inga senila professorer matade. Det vore synd, Thank you människan lever icke av dement allena. Vi behöver varandra."

--

Förhoppningarna om ett framtidsland tändes av den politiska revolutionen i Frankrike och den industriella revolutionen i England. Ett land där otrygghet och nöd var avskaffade, där män och kvinnor levde som jämlikar och där arbetet var en välsignelse, inte en förbannelse.

Finns dessa förhoppningar fortfarande kvar i människors hjärtan - eller är de hopplöst ute? Är Sverige fortfarande ett framtidsland där drömmen om frihet och välfärd är på väg att förverkligas? Eller lever vi i själva verket över våra tillgångar? Och vem lever i så fall över vems tillgångar?

Sven Lindqvist diskuterar de stora samtids- och framtidsfrågorna i denna samling artiklar och essäer från två decennier. Med humor och skärpa avrättar han ekonomismens profeter: Assar Lindbeck, Bo Södersten, Hans Zetterberg och Kjell-Olof Feldt. Vad sa de då och vad vill de helst glömma idag?

Med deras avsiktligt förenklade sverigebild verkar framtiden förutbestämd. Därför behöver vi alternativa förslag. När ett samhälle väljer historia är det sin framtid det väljer. När historien växer blir också framtiden rikare.