Jonas Johansson

---

Det stillasittande hotet

Barns fysiska aktivitet inom utbildning är ett fenomen som vuxna i samhället under lång tid har uttryckt skiftande åsikter om och haft olika förväntningar på. Det gäller vad den fysiska aktiviteten ska syfta till och vad den bör innehålla, men även hur den ska gå till samt vem som bör ansvara för att den genomförs. Dessa åsikter och förväntningar har förmedlats av olika aktörer och de har kommit till uttryck i olika sammanhang genom exempelvis tal, bilder och i skriven form. Det har resulterat i att verksamheter inom utbildning organiserats och omorganiserats för att leva upp till rådande samhälleliga normer och ideal om fysisk aktivitet, vilket i sin tur har påverkat både barn och vuxna som vistats inom olika utbildningsinstitutioner. Avhandlingens syfte är att undersöka de diskurser som präglar synen på barn och deras fysiska aktivitet, samt hur dessa diskurser potentiellt omorganiserar den sociala praktiken med fokus på tre olika utbildningskontexter där fysik aktivitet fungerar som: (i) ett avbrott under lektioner i teoretiska ämnen (ii), en rastaktivitet mellan lektioner i skola, samt (iii) som en fritidshemsverksamhet. För det används kritisk diskursanalys som teori och metod.

Barns fysiska aktivitet inom utbildning är ett fenomen som vuxna i samhället under lång tid har uttryckt skiftande åsikter om och haft olika förväntningar på. Det gäller vad den fysiska aktiviteten ska syfta till och vad den bör innehålla, men även hur den ska gå till samt vem som bör ansvara för att den genomförs. Dessa åsikter och förväntningar har förmedlats av olika aktörer och de har kommit till uttryck i olika sammanhang genom exempelvis tal, bilder och i skriven form. Det har resulterat i att verksamheter inom utbildning organiserats och omorganiserats för att leva upp till rådande samhälleliga normer och ideal om fysisk aktivitet, vilket i sin tur har påverkat både barn och vuxna som vistats inom olika utbildningsinstitutioner. Avhandlingens syfte är att undersöka de diskurser som präglar synen på barn och deras fysiska aktivitet, samt hur dessa diskurser potentiellt omorganiserar den sociala praktiken med fokus på tre olika utbildningskontexter där fysik aktivitet fungerar som: (i) ett avbrott under lektioner i teoretiska ämnen (ii), en rastaktivitet mellan lektioner i skola, samt (iii) som en fritidshemsverksamhet. För det används kritisk diskursanalys som teori och metod.