Lena Sisula-Tulokas

---

Köplagarna och klimathållbarheten

Såväl CISG som de nordiska köplagarna tillkom under en tid då klimatfrågor inte var något som ägnades någon större uppmärksamhet. Däremot kan man i konsumentlagstiftningen och i den bakomliggande EU-rätten ana en växande medvetenhet om nödvändigheten att beakta hållbarhetsfrågor. Den explositionsartade utvecklingen inom den nya EU-rättsliga lagstiftningen utanför den egentliga konsumentköpen kommer dock att påverka köplagstiftningens grundelement - börjande från tolkningen av felbegreppet till de köprättsliga påföljdssystemens funktion och effektivitet.

Klimatförändringen är ett gigantiskt problemkomplex men hur syns det i civilrätten? Kan hållbarhetsfrågor få genomslag i vår traditionella köprättsliga lagstiftning, och hur kan klimataspekter i framtiden bättre beaktas i köprätten?

Boken tar sin utgångspunkt i motsättningen mellan köplagstiftningens mål att främja omsättning genom klara och balanserade avtalsregler och kravet på att begränsa handelns negativa klimatpåverkan. Köplagstiftning och klimathänsyn framstår som ett udda par.

Framställningen kretsar kring CISG, de nordiska köplagarna och den EUstyrda lagstiftningen om konsumentköp. CISG och köplagarna utformades i en tid då klimatfrågor knappt syntes på den juridiska agendan, medan konsumenträtten och den bakomliggande EUrätten visar en växande medvetenhet om hållbarhet. Samtidigt håller ny EUreglering om ekodesign, varustandarder, märkningar och informationskrav på att påverka köprättens grundelement från felbedömningen till påföljdssystemets funktion.

Utifrån en klassisk köprättslig struktur diskuteras denna omställning med stöd i internationell, europeisk och nationell praxis från dieselskandaler och CEmärkta fritidsbåtar till ett norskt stövlettfall och visar hur klimatet kan ta plats i köprätten utan att hela systemet skrivs om.