Katinka Bergvall

---

Staden som inte längre är

I denna fotobok får vi följa med genom 1970-talets Stockholm – en kontrasternas stad med bilar och betong, portvakter och pilsnerkaféer. Minnen väcks – staden har förändrats sedan dess. Vad har vi vunnit, vad har gått förlorat? Bilderna levandegörs genom ett samtal mellan fotografen Ingvar Lundkvist och Katinka Bergvall om en stad som inte längre är.

Följ med genom 1970-talets Stockholm – en kontrasternas stad med bilar och betong, portvakter och pilsnerkaféer.

I den nya fotoboken Staden som inte längre är. 1970-talets Stockholm samtalar fotograf Ingvar Lundkvist och Katinka Bergvall, antikvarie på Stadsmuseet, om det Stockholm som var då. Utgångspunkt är den stora mängd fotografier som Ingvar tog i sin tjänst på Stadsmuseet 1973–1983.

1970-talets Stockholm är småstad och storstad i ett. En ny citykärna har under 1950- och 1960-talet vuxit fram. Moderna kontorshus, bankbyggnader och butikslokaler har poppat upp, samtidigt som underhållet av innerstadens bostadshus är gravt eftersatt. Det moderna tar form intill hus med flagnande fasader, dusch i källaren och avsaknad av centralvärme.

Det är också en tid där politikens storslagna stadsomvandlingsplaner krockar med sämre ekonomi och den folkliga opinion som nu väcks mot omvandlingens kostnader i pengar och förlorade miljö- och kulturvärden.

Mitt i detta står Stockholms stadsmuseums fotografer och antikvarier med kameror, pennor och block. Uppdraget är att dokumentera byggnader och beskriva kulturhistoriska värden inför de ombyggnationer som väntar.

Idag kan vi se på 1970-talet i backspegeln, samtidigt som minnet fortfarande är högst levande. Vad har vi vunnit, vad har gått förlorat, vad blev bra, vad blev mindre lyckat? Boken ger inga svar, men hoppas väcka frågor och funderingar hos dig som läser.