Bernard-Henri Lévy 

---

Ängel och demon

BOKEN "ÄNGEL OCH demon" är en roman av den franske filosofen och samhällstänkaren Bernard-Henri Lévy, som markerar hans debut inom skönlitteraturen. Boken erbjuder en djupgående och mångfacetterad skildring av en komplex karaktär, Benjamin, som föds 1942 i en överklassfamilj i Paris. Hans liv, som sträcker sig över fyrtiotvå år fram till hans tragiska bortgång i Jerusalem, präglas av en brokig väg genom studier, politiska engagemang och en inblandning i terrorism.

Genom Benjamins egen bekännelse och de berättelser som ges av fyra närstående personer, framträder ett intrikat porträtt av hans liv och de inre och yttre konflikter han ställs inför. Lévys prosa bjuder in läsaren att reflektera över efterkrigstidens stora frågor, där temat kring sanning och rättvisa står i fokus. Det är en berättelse som inte bara utforskar individens kamp utan också speglar de bredare samhälleliga och filosofiska dilemman som präglar vår tid.

Med sin litterära stil och sina tankemotiv, som är välbekanta för dem som läst Lévys filosofiska och essäistiska verk, erbjuder "Ängel och demon" en djupare förståelse för de existentiella frågor som genomsyrar vår mänskliga erfarenhet. Boken är således inte bara en roman, utan också en inbjudan till reflektion och diskussion om de svårigheter vi möter i vår strävan efter sanning och rättvisa.

För den som är intresserad av skönlitteratur med filosofiska inslag och en kritisk granskning av mänskliga relationer och samhällsfrågor, utgör "Ängel och demon" en betydelsefull läsupplevelse. Bernard-Henri Lévy visar genom denna roman att litteraturen kan vara ett kraftfullt verktyg för att utforska och förstå de komplexa aspekterna av det mänskliga tillståndet.

Benjamin föds 1942 i parisisk överklassmiljö och tar fyrtiotvå år senare i Jerusalem sitt liv. Hans växlingsrika leverne, med halvhjärtade studier, politiskt engagemang och inblandning i terrorism, liknar ett försök att besvärja dunkla, kanske onda krafter.

Är det fadern, nazistkollaboratör och avrättad efter kriget, som fäller sin och sin generations skugga över Benjamin? Eller är det makten själv med sin kameleontiska förmåga att anta lockande gestalter som förför honom? Kanske är Benjamin bara offer för sitt eget begär efter en påtaglig och pålitlig verklighet? Vad betyder för övrigt kärleken i hans liv; kan Marie vara säker på att han ser det hon tror att han ser i henne?

Genom Benjamins egen bekännelse och genom fyra närstående personers berättelser tecknas ett mångfasetterat porträtt. Ur denna skildring av ett enskilt öde växer en diskussion om efterkrigstidens stora frågor fram, inte minst svårigheten att förena sanning med rätt.