Per Erik Wahlund 

---

Avsidesrepliker

I "AVSIDESREPLIKER: TEATERKRITIK 1961-1965" av Per Erik Wahlund presenteras en samling av hans skarpa och insiktsfulla teaterkritik från en dynamisk period inom scenkonsten. Boken erbjuder en djupgående översikt över teaterns utveckling under åren 1961 till 1965, där Wahlund belyser både klassiska och moderna verk.

• Wahlund är känd för sin kritiska och självständiga röst.

• Urvalet sträcker sig från antika tragedier till samtida dramatiker.

• Boken är en utmärkt introduktion till den moderna teaterrepertoaren.

Wahlunds kritik omfattar ett brett spektrum av dramatik, från antika mästerverk av Shakespeare och Molière till innovativa författare som Frisch och Ionesco. Genom sina analyser visar han på de betydande förändringar som präglade teatern under denna tid, inklusive nya perspektiv på klassiska verk och en ökad experimentlusta inom scenkonsten.

Författarens stil är både kultiverad och träffsäker, vilket gör att läsaren får en känsla av att vara närvarande i publiken. Wahlund undviker att falla för tillfälliga entusiasm och ger istället en nyanserad bild av varje föreställning, vilket gör hans kritik både relevant och tidlös. Hans förmåga att fånga flyktiga scenupplevelser i ord är en av bokens mest framträdande egenskaper.

"Avsidesrepliker" är inte bara en samling kritik utan också en viktig dokumentation av teaterns historia under en avgörande period. Boken riktar sig till teaterälskare och de som uppskattar välformulerad prosa, vilket gör den till ett värdefullt tillskott i varje litterär samling. Genom att läsa Wahlunds texter får man inte bara insikt i teaterns utveckling utan också en djupare förståelse för konstens roll i samhället.

Per Erik Wahlund - lyriker och essayist, ofta jämförd med Frans G. Bengtsson - är känd som en självständig, intelligent och osedvanligt mångsidig teaterkritiker. "Avsidesrepliker", som är ett urval ur hans teaterkritik mellan 1961 och 1965, ger en på en gång vid och detaljerad överblick över en tidsperiod som ur teaterns synpunkt har inneburit uppbrott, betydande landvinningar och en ny syn på klassig repertoar.

Urvalt i "Avsidesrepliker" är utomordentligt representativt: det sträcker sig från antika tragöder, Shakespeare och Moliére fram till förnyare av dagens teater som Frisch och Dürrenmatt, Ionesco och Dario Fo.

Wahlund älskar inte allt han ser, och han har som kritiker den behagliga egenskapen att aldrig gripas av en enkom för kvällen uppblåst entusiasm. Han ser med kritiskt och självständigt öga, och han har den sällsynta förmågan att kunna beskriva en föreställning med sådan inträngande skärpa att läsaren tycker sig ha varit med i publiken också när man bara har kritikerns redogörelse att lita till.

Inte minst har detta att göra med att Wahlund är något så sällsynt som en träffsäker och kultiverad stilist med absolut gehör för de nyanser som gör det möjligt att överföra flyktiga scenupplevelser till kritisk essayistik.

"Avsidesrepliker" är en utmärkt introduktion till den moderna teaterrepertoaren och en önskebok för varje teaterälskare - och varje vän av spirituell prosa.