Martin Malmström

---

Synen på skrivande

THIS DISSERTATION IS about the view of writing. One of the intentions of the study is to analyse different notions of writing that become manifest in media debates about student writing. Another intention is to analyse conceptions of writing in curricula and course plans for upper secondary school in Sweden from 1970 to 2011. Drawing from theories of critical discourse analysis, the study aims at answering what is said about student writing, describing the language tools the debaters use, and discussing and explaining how and why the discursive struggle about the view of writing evolves and develops. The source material consists of newspaper articles and periodicals from the 70’s, the 90’s and our time in mostly Swedish, and some American, publications and the curricula and course plans of Lgy 70, Lpf 94 and Gy 2011. The results show that there is and has been a popular discourse of writing in Sweden about the students’ lacking writing abilities. The articles are often structured in a similar fashion and share elements. There is, thus, a specific writing crisis genre, which is consistent over time and can also be identified in articles from the U.S. The articles are overly dramatic with an extensive use of paratextual elements, and the authors often use the language manipulatively, for instance by presupposing that the students’ skills are deficient, without any evidence to support the statements. The authors repeatedly draw on a number of discourses and myths about writing. The curricula and course plans have mostly focused on skills and academic preparation, even though the general parts of the curricula have been progressive. In Lgy 70, writing in vocational programmes is skills-oriented; in the theoretical programmes writing is mostly skills- and academically oriented, but there are progressive ideals as well. In Lpf 94, the general view of writing is socially oriented, even though the skills orientation is also evident. In Gy 2011, the vocational programmes are skills-oriented, whereas writing is more varied in the theoretical programmes, but the more advanced, the more instrumental the course becomes, a tendency that is manifest in the view of academic writing. The curricula are, at least to some extent, shaped by the popular discourse of writing. The crisis rhetoric has been overwhelming over the years. Conflicting voices have efficiently been silenced. When the crisis rhetoric becomes hegemonic, it is almost impossible to voice alternative thoughts about writing in school and higher education.

Våra studenter kan inte svenska! Så löd titeln på en uppmärksammad tidningsartikel för några år sedan. Bakom den drastiska formuleringen låg ett veritabelt nödrop där nio historiker förklarade att deras studenter hade påtagliga problem att uttrycka sig i skrift. Artikeln följdes av en strid ström av texter där temat upprepades. En skrivkris hade brutit ut. Men vad är egentligen en skrivkris? Vad består den av? Hur skapas den? Varför uppstår den? Och vem utropar den? Dessa och liknande frågor diskuteras i avhandlingen Synen på skrivande. Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner. Martin Malmström har läst och analyserat hundratals tidnings- och tidskriftsartiklar från 70-talet, 90-talet och vår samtid och resonerar kring skrivkrisers anatomi, historia och orsaker. Han genomför också närläsningar av läroplaner, ämnes- och kursplaner för gymnasieskolan för att undersöka synen på skrivande, det vill säga hur statsmakten ser på skrivande och skrivundervisning. Med 60-talets reformarbeten inför den nya gymnasieskolan som utgångspunkt diskuteras kontinuitet och förändring fram till våra dagar. Centralt för analyserna är vad som sägs om skrivande, hur det sägs och varför det sägs. Genom avhandlingen förs resonemang kring dialektiken mellan de diskursiva uttrycken och den samhälleliga kontexten. Bilden som framträder av elevers och studenters skrivande är betydligt mer komplex än den vi allt som oftast får oss serverad i medierna.