Cyrus Herzl Gordon 

---

Före bibeln och Homeros

I "FÖRE BIBELN och Homeros" utforskar författaren Cyrus Herzl Gordon den gemensamma bakgrunden till hebreisk och grekisk kultur. Genom att granska arkeologiska fynd och litterära texter från Främre Orienten, presenterar Gordon en ny syn på hur dessa två stora litterära traditioner är sammanlänkade.

Boken bygger på en rad betydelsefulla upptäckter, däribland de cirka en halv miljon lertavlor som grävts fram i regionen. Särskilt utgrävningarna i Ugarit har bidragit med material som belyser tidigare okända aspekter av dessa kulturer. Gordon visar hur motiv och berättartekniker från verk som Gilgamesheposet och egyptiska sagor återfinns i både Bibeln och Homeros' verk.

Gordons metod är både kritisk och grundlig, vilket gör hans argumentation övertygande. Han ifrågasätter den traditionella uppfattningen om att Bibeln och Homeros ska ses som isolerade verk. Istället framhäver han deras gemensamma ursprung i en rik medeltidskultur, vilket ger läsaren en djupare förståelse för deras betydelse.

Boken tar även upp Gordons tolkning av den minoiska skriften Linear A, där han argumenterar för att det är ett semitiskt språk. Denna aspekt av hans forskning öppnar nya dörrar inom ett område som länge ansetts vara slutbehandlat.

Homeros – våra kanske grundligast utforskade mänskliga dokument – har alltid ansetts vara två helt skilda storheter.

Vår tids arkeologiska upptäckter har i grund förändrat bilden. I Främre Orienten har man grävt upp ungefär en halv miljon lertavlor av vilka många innehållit tidigare helt okända texter. Särskilt har utgrävningarna i fornstaden Ugarit i Syrien lämnat material som kastat nytt ljus över gamla frågor och ställt forskarna inför nya eggande problem.

Den välkände orientalisten Cyrus H. Gordon redovisar i FÖRE BIBELN OCH HOMEROS direkta bevis för att den äldsta hebreiska och den äldsta grekiska litteraturen har gemensamt ursprung. Hans metod är att kritiskt granska texter från tiden före hebreisk och grekisk civilisation. I bl.a. Gilgamesheposet, egyptiska sagor och nyupptäckt ugaritisk litteratur finner han motiv, berättelseteknik och gestalter som sedan återkommer i Bibeln, Iliaden och Odysséen. Det är ett oerhört fängslande material som Gordon behandlar och hans metod förekommer omutlig. I fortsättningen kan inte längre Bibeln och Homeros uppfattas som isolerade mästerverk utan måste ses mot en bakgrund av gemensam urgemma medeltidskultur. Helt i linje med denna tanke är också Gordons tolkning av den minoiska skriften Linear A. Han anser att det är en semitiskt språk. Gordons forskning framstår som vetenskapligt pionjärarbete som för fram nya synpunkter inom ett område som de flesta ansett slutbehandlat.