Erik Edoff

---

Storstadens dagbok

DEN HÄR AVHANDLINGEN undersöker Stockholms boulevardpress under det sena 1800-talet. Studiens huvudsakliga empiriska material utgörs av de fyra boulevardveckotidningarna Figaro, Vikingen, Budkaflen och Hvad Nytt. Boulevardpressens största intresse var den lokala societeten och de teatrar och restauranger den frekventerade. Syftet med avhandlingen är att undersöka tidningstypen med särskild hänsyn till dess roll i ett samtida mediesystem och dess konstruktion av Stockholm som storstad. Analysen är inspirerad av den kulturhistoriska medieforskningen, ett fält från vilket mediesystembegreppet är hämtat. Förutom det breda mediebegreppet är kärnan i angreppssättet att alla medier på olika sätt relaterar till andra fenomen i samhället, bland annat andra medier. Boulevardpressen var sammanlänkad med andra tidningar, restauranger, kaféer, vaxmuseer, särtryck, guidelitteratur, teatrar och varieteter. Dessa företeelser utgjorde boulevardpressens viktigaste annonsörer, vilket visar hur innehåll i olika delar av tidningen hängde samman. Annonsering innebar positiva omdömen och synlighet, även i det redaktionella materialet.Avhandlingen identifierar två dominerande perspektiv som tidningsmännen intog. Reportern guidade sina läsare på spårvagnsturer runt i staden och på promenader i butikskvarteren. På så sätt lyfte han fram sin mobilitet. Det andra perspektivet handlade om kåsörens överblickande. Hans upplyfta position var en viktig resurs när tidningarna summerade och presenterade storstaden som helhet. Tidningsmännen agerade vittnes-ambassadörer för läsekretsen (Géraldine Muhlmann) och med denna legitimitet konstruerade de ett stockholmskt medierat centrum (Nick Couldry), genom att betona vad och vilka som fanns i det och vad som fanns utanför. Ett viktigt resultat av studien är att boulevardtidningarna ägnade mycket arbete åt självframställan. Tidningarnas förstås här som en viktig aktör pressens professionaliseringsprocess och definierandet av dess uppdrag.

Storstadens dagbok är en fascinerande resa genom Stockholms nöjesliv under det sena 1800-talet. Det är en historia om boulevardpressen och dess självupptagna skribenter som rörde sig genom en huvudstad i förändring. Det handlar om hur små tidningar både konkurrerade och samverkade i ett mångfasetterat mediesystem. Samtidigt som boulevardisterna försökte få sin verksamhet att gå runt gjorde de storstaden hanterlig för sina läsare. Det storstadsprojekt boulevardpressen ägnade sig åt ges liv och konturer av figurer som den självutlämnande Jörgen, den överblickande Torbjörn och den argsinte Léon. Den relativt bortglömda boulevardpressen var dock inget fenomen i offentlighetens marginal. Vid sidan om de växande drakarna fanns andra typer av tidningar som frodades. Men de var inte historiens vinnare. Att studera dessa förlorare bidrar till fördjupad kunskap om både det sena 1800-talets medieklimat och större presshistoriska förändringsprocesser. Den kunskapen ger även relevanta perspektiv på vår samtids mediala situation.