Gå vidare till innehåll
★ ★ ★ ★ ★ | 4,9 / Google Reviews
Gå vidare till produktinformation
1 av 1

Malmö högskola

Inger Assarson
Talet om en skola för alla : pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag

Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag

Ordinarie pris 278 SEK
Ordinarie pris Försäljningspris 278 SEK
Rea Slutsåld

Ny bok | Häftad

Läs mer om olika typer av bindningar här.

LEVERANS: Vi skickar din beställning med Postnords Varubrev eller DHL Servicepoint.

Du betalar alltid endast 49 kr i fraktavgift inom Sverige, oavsett vikt eller antal böcker vid beställning av antikvariska och nya böcker från oss! Läs mer

  • Beställningsvara, ej i lager i butik

ENDAST 49 kr i fraktavgift inom Sverige, oavsett antal böcker!

Du betalar alltid endast 49 kr i fraktavgift inom Sverige, oavsett vikt eller antal böcker vid beställning av antikvariska och nya böcker från oss! Läs mer

ÅNGERRÄTT inom 14 dagar efter leverans.

RETUR & ÅNGERRÄTT: Du har alltid 14 dagars ångerrätt oavsett anledning, från den dagen du tar emot din leverans.

Skulle vår beskrivning av skicket på boken misstämma eller om vi på annat sätt gjort fel, står vi självfallet för returfrakten.

I KORTHET: En bok om skolans retorik och mål, och hur pedagoger skapar mening i en skola för alla.

  • Demokratisering och välfärdsstatens framväxt: Utforskar skolans roll i samhället för att främja jämlikhet och gemensamt mål.
  • Metodteoretisk utveckling: Presenterar diskursanalysverktyg för att förstå skolans språkliga processer och meningsskapande.
  • Kritisk reflektion: Utmanar idén om det goda i skolans styrdokument och pedagogers handlingar för en inkluderande skola.

Språk: Svenska

SÅLD.

Tyvärr är detta exemplar redan sålt.


Eller lägg upp en aktiv sökning på finndinbok.nu:

Information om Talet om en skola för alla : pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag av Inger Assarson

En skola för alla, som skolpolitiskt mål, har formats i ett större socialt sammanhang där demokratisering och välfärdsstatens framväxt har varit viktiga inslag. Som retorik är dess funktion att samla olika gruppers förhoppningar i en gemensam strävan efter något som skulle kunna bli bättre. Svårigheten inträder när retorik förvandlas till mål för ett politiskt uppdrag. Den fråga boken ställer är hur en grupp pedagoger gör ett sådant uppdrag begripligt och meningsfullt i förhållande till den vardag de befi nner sig i. Författaren har genom en metodteoretisk utveckling konstruerat ett diskursanalytiskt redskap för att undersöka de språkliga processerna i ett sådant meningsskapande. Analysen visar hur idén om det förgivettagna goda blir utmanat när maktens makronivå, såsom den visar sig i skolans styrdokument, ges betydelser i mellanmänskliga språkliga handlingar på mikronivå. När pedagogerna skapar mening i en skola för alla relaterar de till sina egna mål och till att få verksamheten att fungera. Dessa meningskonstruktioner ligger oftast utanför logiska rationella mönster och befi ntliga diskurser i det som är föränderligt och öppet för andra möjligheter. En slutsats i studien är att när en skola för alla blir en sluten totalitet, avgränsat från det, det inte är, riskerar retoriken om öppenhet och olikhet bli till slutenhet och likriktning.

EN SKOLA FÖR alla, som skolpolitiskt mål, har formats i ett större socialt sammanhang där demokratisering och välfärdsstatens framväxt har varit viktiga inslag. Som retorik är dess funktion att samla olika gruppers förhoppningar i en gemensam strävan efter något som skulle kunna bli bättre. Svårigheten inträder när retorik förvandlas till mål för ett politiskt uppdrag. Den fråga jag ställer i avhandlingen är hur en grupp pedagoger gör ett sådant uppdrag begripligt och meningsfullt i förhållande till den vardag de befinner sig i. Avhandlingen ska ses mot bakgrund av de ofta oförenliga diskurser som interagerar och positionerar sig på den arena som präglar skolans verksamhet. Det är i ett sådant motstridigt sammanhang som skolans pedagoger förväntas utforma det politiska uppdraget, en skola för alla, såsom det uttrycks i styrdokumentens texter. Studien tar sin utgångspunkt i Laclaus och Mouffes diskursteorier och den politiska retorikens öppenhet för olika tolkningsmöjligheter. Den pedagogiska forskningen har genom post-strukturalismen fått nya förutsättningar att utvecklas som filosofisk vetenskap. Dessa nya förutsättningar har delvis sin grund i den mångfald av kulturpåverkan som förekommer i samhället och i den så kallade lingvistiska vändningens tilltro till språket. I analysen lyfter jag fram pedagogernas röster när de skapar mening i termer, eller tecken, som är gällande i retoriken om en skola för alla. Texterna som analyseras består att utskrifter från pedagogers samtal i grupper, från dagböcker och från samtal med pedagogerna enskilt omkring den dagliga verksamheten. De frågor som ställs i studien är: • Hur förhandlar och omförhandlar pedagoger mening i talet om en skola för alla? • Hur tillförs betydelser och hur byggs tankekedjor upp till diskurser och hur avgränsas dessa? • Hur hanteras rådande vetenskapliga och politiska diskurser? Pedagogernas tal diskuteras därefter utifrån begrepp, som är framträdande i retoriken om en skola för alla såsom likvärdighet, differentiering, särskilda behov och specialpedagogisk kompetens. Analysen visar hur idén om det förgivettagna goda blir utmanat när maktens makronivå, såsom den visar sig i skolans styrdokument, ges betydelser i mellanmänskliga språkliga handlingar på mikronivå. När pedagogerna skapar mening i en skola för alla relaterar de till sina egna mål och till att få verksamheten att fungera. Studien visar hur skolans försök att mäta det omätbara skapar svårigheter för pedagogerna. Vidare riskerar värdegrunden, i sin egenskap av kanon, att bli ett uttryck för symboliskt våld där andra sätt att tänka blir otänkbara. I sina försök att få verksamheten att fungera ger pedagogerna begrepp som rättvisa och särskilda behov mening, inte efter någon metafysiskt fastställd måttstock, utan efter de olika specifika situationer som uppstår just då i praxis. När pedagogerna skapar mening i den nya lärarrollen får begreppet extra-mamma stå som symbol för en person som kan hantera elevers känslor och personliga problem likaväl som dagliga konflikter med upprinnelse inte bara i skolans verksamhet, utan också i de sociala problem samhället står inför. Pedagogernas meningskonstruktioner ligger oftast utanför logiska rationella mönster och befintliga diskurser i det som är föränderligt och öppet för andra möjligheter. Intressant är hur alla i studien kommer att handla om fåtalet, om de elever, som lägger hinder i vägen för att uppnå helhet och harmoni. När en skola för alla blir en sluten totalitet, avgränsat från det, det inte är, riskerar retoriken om öppenhet och olikhet bli till slutenhet och likriktning. På så sätt kan den politiska retoriken om en skola för alla likställas med rättvisa, som i sin egenskap av begrepp inte får mening utan en metafysisk grund eller med demokrati som upphör i samma ögonblick som någon makt bestämmer dess absoluta innebörd.


Bindning: Häftat band. 8:o (160x240 mm)År: Utg. 2016. Omfång: 273 s. ISBN: 9789197653701. Språk: Svenska



Talet om en skola för alla : pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag av Inger Assarson hittar du under genren Undervisningsväsen: allmänt inom Uppfostran & undervisning i kategorin Politik & samhällsvetenskap. Hitta fler liknande böcker:

Visa alla uppgifter
1 av 4