Mihajlo Mihajlov

---

Sommar i Moskva

I "SOMMAR I Moskva" skildrar Mihajlo Mihajlov sina upplevelser under ett besök i Sovjetunionen. Boken fungerar som ett kulturreportage och ger en insyn i det sovjetiska samhällets komplexitet. Mihajlov, som var docent i slavisk litteratur, reflekterar över det kulturella klimatet och de intellektuella samtalen han deltog i.

Mihajlovs namn blev känt i väst efter att han kritiserat Sovjetunionens koncentrationsläger. Hans artiklar, publicerade i den jugoslaviska tidskriften Delo, väckte stor uppmärksamhet och ledde till hans häktning. Denna händelse markerade en viktig punkt i den litterära och politiska diskussionen om yttrandefrihet och författarens roll i ett auktoritärt system.

Boken är inte bara en journalistisk rapport; den innehåller också personliga reflektioner som ger en djupare förståelse för författarens tankar och känslor. Mihajlovs kristet-mystiska perspektiv framträder tydligt, vilket ger texten en dimension av introspektion och kritik av det rådande systemet.

Strukturen i "Sommar i Moskva" kombinerar reportage med essäistiska inslag. Detta skapar en dynamik mellan observation och personlig berättelse. Mihajlovs mod att uttrycka sina åsikter under svåra omständigheter framhäver vikten av intellektuell integritet.

Bokens betydelse ligger i dess förmåga att belysa det kulturella livet i Sovjetunionen under en tid av politisk repression. Mihajlovs arbete bidrar till förståelsen av hur litteratur kan fungera som ett verktyg för motstånd och reflektion över samhälleliga normer.

Sommar i Moskva

När Mihajlo Mihajlovs namn första gången dök upp i den västliga pressen 1965 var det inte många som kände till det. Efter ganska kort tid hade han blivit "fallet Mihajlov" och föremål för nästan hela världens uppmärksamhet. Den då 31-årige docenten i slavisk litteratur vid högskolan i Zadar hade ädrat sig myndigheternas misshag genom en alltför öppenhjärtlig skildring av Sovjetunionens koncentrationsläger. Inom ramen för ett kulturellt utbyte hade han åter besökt Sovjet. Han hade sammanträtt med en rad sovjetiska författare – sådana som Ehrenburg, Dudintsev, Solzjenitsyn – men också med studenter. Han hade pejlat hela det kulturella och politiska klimatet och sina erfarenheter publicerade han i den jugoslaviska tidskriften Delo. I sina artiklar ströddes han också i reflexioner av mer privat typ, kristet-mystiskt färgade tankar som kan läsas som en kritik av ett auktoritärt marxistiskt system – Mihajlov säger sig dock stå på socialistisk grund.

Skildringen av slavlägret från en tid före Hitler ledde till att numret drogs in och Mihajlov häktades. Han dömdes till 9 månaders fängelse men domen ändrades till 5 månader villkorligt. Han blev avsatt från sin tjänst men fick sedan tillträda den igen. Att affären var en skenmanöver från Titos sida för att lugna Sovjetunionen förefaller osannolikt i dag, efter sommaren 1966, då Mihajlov åter häktats efter ett försök att med några kolleger starta en oppositionalell men socialistisk tidskrift i Jugoslavien.

Sommar i Moskva är ett kulturreportage. Det ger en unik inblick i Sovjetunionens kulturella klimat. Men man kan också läsa det som ett personligt färgat dokument, präglat av ett mycket märkligt mod.