Sven Nordlund

---

Affärer som vanligt

I "AFFÄRER SOM vanligt: Ariseringen i Sverige 1933-1945" av Sven Nordlund utforskas en mörk period i svensk historia. Boken fokuserar på hur Nazitysklands antijudiska raspolitik påverkade Sverige under 1930-talet och andra världskriget. Genom att analysera ariseringens konsekvenser belyser Nordlund de ekonomiska och politiska beroendeförhållandena som präglade denna tid.

Under perioden ställdes Sverige inför krav från den tyska naziregimen att genomföra en arisering av näringslivet. Detta innebar att judar systematiskt berövades sina levnadsbetingelser, vilket ledde till närings- och yrkesförbud. Boken diskuterar hur olika aktörer, såsom regering, riksdag och näringsliv, reagerade på dessa krav och i vilken utsträckning de kunde eller ville motsätta sig dem.

Nordlund tar även upp den antisemitism som fanns i samhället samt hur den svenska pressen och allmänheten förhöll sig till judarnas situation. Genom att granska enskilda individers ställningstaganden ges en djupare förståelse för de moraliska dilemman som präglade denna tid. Boken ger också insikter om hur svenska judar upplevde sin utsatta position.

Bokens tematik sträcker sig över flera viktiga frågor, inklusive den svenska reaktionen på nazism och antisemitism. Genom att sätta fokus på dessa aspekter bidrar Nordlund till en mer nyanserad bild av Sveriges roll under denna kritiska period i historien.

"Affärer som vanligt" är en betydelsefull bok för den som vill förstå de komplexa relationerna mellan Sverige och Nazityskland samt de sociala och politiska konsekvenserna av ariseringen. Den riktar sig till läsare med intresse för svensk historia och humaniora, och erbjuder en grundlig analys av en ofta förbisedd del av vår historia.

Under 1930-talet och andra världskriget drabbades Sverige av Nazitysklands ambition att exportera sin antijudiska raspolitik. Naziregimen krävde att dess internationella handelspartner skulle genomföra en arisering av näringslivet och därmed skulle Sverige tvingas acceptera principerna i deras antisemitiska raspolitik.

Hörnstenen var ariseringens som under 30-talet och de första krigsåren syftade till att på sikt beröva alla judar deras levnadsbetingelser genom närings- och till slut yrkesförbud. I Sverige kom ariseringskraven främst att drabba olika grupper av näringsutövare och företagare.

De tyska ariseringskraven var en uppenbar inblandning i Sveriges inre angelägenheter. I denna bok diskuteras dels vilka förutsättningar som fanns för att naziregimens krav skulle uppfyllas och hur regering, riksdag, näringsliv, rättsväsende, press och allmän opinion reagerade på inblandningen. Kunde och ville de svenska aktörerna bjuda motstånd mot de nazistiska ariseringskraven.

Boken tar upp de ekonomiska och politiska beroendeförhållanden under perioden men också förekomsten av antisemitism, nazism, antinazism och enskilda individers ställningstaganden. Även hur de svenska judarna upplevde sin situation och i vilken utsträckning svenskars i övrigt berördes och reagerade på sina judiska landsmäns situation under perioden 1933–1945 behandlas.