Carl Johan Erikson

---

Tank 1-46

EN AV DE första dopgravar som jag fotograferade var i Alsen i Jämtland 1998. Jag var där med min far som skulle hämta en tramporgel i det nyligen nedlagda pingstkapellet. Min far, som under hela sitt liv varit en del av den svenska väckelserörelsen, ville rädda åtminstone tramporglarna från att försvinna när kapellen på landsbygden avvecklades och såldes. Han hade samlat ihop ett tiotal orglar som förvarades i en loge i en liten by i Jämtland. Idag, många år senare, kan jag se detta insamlande som en sorgeprocess, som ett sätt att hålla kvar den verklighet han levt i och för, men som nu upplöstes inför hans ögon. En liknande strategi använde jag i projektet TANK 1 - 46. Men istället för att samla artefakter använde jag mig av kameran för att systematiskt dokumentera och registrera en epok som höll på att försvinna. Det var också ett sätt för mig att försöka förstå den värld jag växt upp i och som präglat mig och många andra. Mellan 1998 och 2003 reste jag runt på den svenska landsbygden och dokumenterade ett antal av de många dopgravar som byggts i väckelserörelsens kapell. De flesta av dem finns inte kvar idag."

Carl Johan Erikson skriver detta i inledningen till TANK 1 - 46, en bok som samlar och aktiverar ett fyrtiotal av dessa dopgravsfotografier. TANK 1 - 46 innehåller också en nyskriven essä av Jan Håfström.

”En av de första dopgravar som jag fotograferade var i Alsen i Jämtland 1998. Jag var där med min far som skulle hämta en tramporgel i det nyligen nedlagda pingstkapellet. Min far, som under hela sitt liv varit en del av den svenska väckelserörelsen, ville rädda åtminstone tramporglarna från att försvinna när kapellen på landsbygden avvecklades och såldes. Han hade samlat ihop ett tiotal orglar som förvarades i en loge i en liten by i Jämtland. Idag, många år senare, kan jag se detta insamlande som en sorgeprocess, som ett sätt att hålla kvar den verklighet han levt i och för, men som nu upplöstes inför hans ögon. En liknande strategi använde jag i projektet TANK 1 - 46. Men istället för att samla artefakter använde jag mig av kameran för att systematiskt dokumentera och registrera en epok som höll på att försvinna. Det var också ett sätt för mig att försöka förstå den värld jag växt upp i och som präglat mig och många andra. Mellan 1998 och 2003 reste jag runt på den svenska landsbygden och dokumenterade ett antal av de många dopgravar som byggts i väckelserörelsens kapell. De flesta av dem finns inte kvar idag.”

Carl Johan Erikson skriver detta i inledningen till TANK 1 - 46, en bok som samlar och aktiverar ett fyrtiotal av dessa dopgravsfotografier. TANK 1 - 46 innehåller också en nyskriven essä av Jan Håfström.