Göran Greider 

---

Barndomsbrunnen

I "BARNDOMSBRUNNEN" GER Göran Greider läsaren en inblick i de komplexa känslor som uppstår när en människa konfronteras med sjukdom och livets bräcklighet. Genom sina egna erfarenheter av cancer och sjukhusvistelser under hösten 2020, utforskar Greider minnen från sin barndom i Vingåker, en uppväxt präglad av arbetarklassens villkor. Det är en berättelse som väver samman personliga upplevelser med djupare reflektioner över existens och klass, där varje kort stycke bär på en egen historia.

Greiders stil är präglad av öppenhet och ärlighet. Han skriver med en ton som är både lättsam och djupt eftertänksam, vilket gör att läsaren kan relatera till de svåra ämnena utan att känna sig överväldigad. Trots den tuffa cellgiftsbehandlingen och den ständiga ångesten inför det okända, finns det en stark närvaro av humor och livsglädje i texten. Greider fångar de små stunderna av lycka - som att njuta av ett wienerbröd eller att betrakta en påsklilja - och visar hur dessa ögonblick blir betydelsefulla i skuggan av sjukdom.

Boken är inte en renodlad eländeshistoria; istället framhäver den den fantastiska utvecklingen inom cancerbehandlingar och de positiva prognoser som finns idag. Greider lyckas med att belysa hur minnen och klassupplevelser är djupt sammanflätade, vilket ger en dimension av förståelse för hur vår bakgrund formar vår syn på livet och döden.

"Barndomsbrunnen" är en stark och berörande skildring av att leva med sjukdom, en text som bjuder in till reflektion och eftertanke. Den erbjuder en paradoxal livsglädje och en tacksamhet över att vara vid liv, vilket gör den till en viktig läsning för den som söker en genuin och insiktsfull berättelse om livets skörhet och styrka.

Vad sker i psyket när en människa drabbas av sjukdom? Man börjar ofta minnas barndomen, i Göran Greiders fall en rätt så typisk arbetarklassuppväxt i Vingåker. Under hösten 2020 åkte han in och ut på sjukhus och kring nyår fick han en cancerdiagnos. Under hela denna tid har han skrivit, ofta i sjuksängen, och format en historia om sjukdom och minne i brutna rader. Det är en enkel berättelse i korta stycken där ett liv skärskådas mer självutlämnande och uppriktigt än tidigare i Greiders skönlitterära verk.

Barndomsbrunnen är ingen utpräglad eländeshistoria cancerbehandlingarna är numera fantastiska och de goda prognoserna borde ta bort en del skräck från den laddning som ordet cancer alltid haft. Men den tuffa cellgiftsbehandlingen och ångesten inför all ovisshet är förstås närvarande. Ändå finns här humorn, de färgstarka minnesbilderna men också en resolut idé om att minne och klasserfarenhet är djupt förbundna med varandra. Existens och politik går hand i hand i en bok som med lätt anslag tar sig igenom svåra ting.

"Det anmärkningsvärda när Greider nu skriver in sig i den litterära traditionen av sjukdomsberättelser är att han gör det så helt utan pretentioner. (...) Det jag tar med mig från Barndomsbrunnen är därför en paradoxal, sprudlande livsglädje; det var sällan jag läste en sjukdomsskildring där ordet sol är så frekvent förekommande, eller där det uttrycks en sådan eufori över att få äta ett wienerbröd eller koka ett ägg eller titta på en utslagen påsklilja eller umgås med ett husdjur. Boken formas till ett starkt och ärligt uttryck för tacksamhet över att vara vid liv, dessutom i en tid och plats där allvarliga cancersjukdomar går att överleva." Expressen, Jens Liljestrand

"Det är mycket fint, starkt, berörande." Femina, Kenneth Gysing

"(...) med Barndomsbrunnen formas Greiders stil och språk till något helt eget. En sårbar kraft tillvriden av situationen, en andning vid dödsrikets kant. (...) Men här, i den utlämnande balansgången mellan livet, uppstöttat av piller och slangar och icke-livets tomhet, brinner så hans text klar. Tydligare, didaktisk, mer smärtsam och livsnödvändig. Vilket gör Barndomsbrunnen till hans främsta diktverk." Kristianstadsbladet, Henric Tiselius

"Det finns texter i boken med sällsam lyskraft: de tillhör det bästa han har skrivit." Svenska dagbladet, Yukiko Duke