Olivia Alhällen

---

I rymden kan man aldrig dö

Noah viker pappersbåtar för att hålla de jobbiga tankarna borta. Och för att visa vilka dagar som är dåliga dagar. En ny båt, en dålig dag. Enkelt.

När Noah dör känns det som om hela världen rasar. I alla fall för Mira. Inte blir det bättre när skolans vetenskapstävling närmar sig och Mira hamnar i det sämsta laget. Där finns Alice som är en bästistjuv utan att veta om det. Ester som är så kär att hon inte kan tänka på annat. Henry som inte bryr sig ett dugg om tävlingen och Frank som inte vill något annat än att vinna den. Och så Yousef, han som gör allt för att inte vara en svikare.

Drömmen om guldpokalen hamnar längre bort när Mira plötsligt hittar en pappersbåt. En pappersbåt som Noah har lämnat efter sig. Noah som har varit död i flera veckor ...

"Boken handlar om viktiga saker som psykisk ohälsa och frånvarande föräldrar. Invandring och minnen av krig. Homosexualitet, sorg, och avundsjuka. Känslor som man helst inte vill visa. Författaren hanterar motiven subtilt genom att skriva om dem mellan raderna. De olika personernas berättelser vävs samman på ett bra sätt. Även Noahs röst finns med som små dikter i kursiv stil. Texten är lättsmält, men budskapet svårare. Boken riktar sig därför till läsare på högstadiet. I ett efterord finns information om var hjälp finns att få. Framsidan attraherar och formatet är tilltalande. I rymden kan man aldrig dö är en välskriven, viktig, stark och känslosam bok för unga läsare." Anna-Karin Närkling, BTJ