Maria Hedenberg

---

En vägg kommer sällan ensam

JAG HADE SPRUNGIT hundra meter när jag saktade in. Jag hade bråttom. Men vart? Det tog många, långa sekunder innan jag hade orienterat mig i tankehärvan. Dagen var fel, tidpunkten var fel och det fanns över huvud taget ingen anledning att rusa iväg på det där sättet. Men jag kände mig varken lättad eller lugn. Bara trött och färdig att ramla ihop i en hög. Då var det bara dagar kvar till den definitiva kraschen, men det fattade jag inte då. Tiden före kollapsen var det autopiloten som styrde. Den hade tagit över utan att jag märkt det, och när även den slutade fungera loggade hela systemet ut."

Journalisten Maria Hedenberg delar med sig av några omvälvande år av sitt liv. Efter tjugo år i tidningsvärlden drabbades hon av utmattningssyndrom vilket till slut fick hennes att fatta beslutet att lämna sitt arbete. I En vägg kommer sällan ensam gör hon en resa bakåt i tiden för att förstå vad som egentligen hände. Hur tänkte och kände hon tiden före kraschen? Hur agerade omgivningen? Hur var det att stå bredvid som nära anhörig? Vad gjorde eller borde arbetsgivaren ha gjort? Och vad fick henne till slut att bestämma sig för att bara gå?

Boken skildrar ett levnadsöde men fungerar även som faktabok, ett verktyg, för alla som söker information om utmattningssyndrom, att bränna ut sig, och saknar infallsvinklar utifrån den drabbades perspektiv.

"Jag hade sprungit hundra meter när jag saktade in. Jag hade bråttom. Men vart? Det tog många, långa sekunder innan jag hade orienterat mig i tankehärvan. Dagen var fel, tidpunkten var fel och det fanns över huvud taget ingen anledning att rusa iväg på det där sättet. Men jag kände mig varken lättad eller lugn. Bara trött och färdig att ramla ihop i en hög. Då var det bara dagar kvar till den definitiva kraschen, men det fattade jag inte då. Tiden före kollapsen var det autopiloten som styrde. Den hade tagit över utan att jag märkt det, och när även den slutade fungera loggade hela systemet ut." Journalisten Maria Hedenberg delar med sig av några omvälvande år av sitt liv. Efter tjugo år i tidningsvärlden drabbades hon av utmattningssyndrom vilket till slut fick hennes att fatta beslutet att lämna sitt arbete. I En vägg kommer sällan ensam gör hon en resa bakåt i tiden för att förstå vad som egentligen hände. Hur tänkte och kände hon tiden före kraschen? Hur agerade omgivningen? Hur var det att stå bredvid som nära anhörig? Vad gjorde eller borde arbetsgivaren ha gjort? Och vad fick henne till slut att bestämma sig för att bara gå? Boken skildrar ett levnadsöde men fungerar även som faktabok, ett verktyg, för alla som söker information om utmattningssyndrom, att bränna ut sig, och saknar infallsvinklar utifrån den drabbades perspektiv.