Philip Teir

---

Vinterkriget

”Teirs stil är effektivt berättande med anor i anglosaxisk feelgood. Jag bara väntar på att Hugh Grant ska dyka upp som charmtroll. Det gör han inte. [Språket] är bekymmerslöst och fullt av lättsam humor, men undertexten är hårt samhällskritisk.” Aase Berg, Dagens Nyheter ”Teir har en förmåga att skriva spirituellt och lättläst om bröllop, middagar och fester. Tvingar mig att tänka: lätt men inte lättviktigt. Kärleksfullt, men inte insmickrande.” Anneli Jordahl, Hufvudstadsbladet ”Det första misstaget Max och Katriina gjorde den vintern – och de skulle göra många misstag före skilsmässan – var att frysa ner barnbarnens hamster…” Vid 60 borde Max Paul kunna njuta av livet. Han är familjefar och aktad sociolog vid Helsingfors universitet; som ung var han en stjärna inom sitt fält och blev rikskänd som ”sexprofessorn” efter en omtalad studie. Men boken han håller på med nu vill inte bli färdig och han vantrivs på ett diffust sätt med sin tillvaro. När Laura, en före detta student, kontaktar Max för att göra en intervju väcks något till liv i honom. Äktenskapet med Katriina går på tomgång. De vuxna döttrarna lever sina egna liv; den yngsta, Eva, har dragit till London för att gå på konstskola. Under några vintermånader kulminerar fl era års besvikelser i kris. Allt ställs på sin spets efter 60-årsfesten, men då är hamstern redan död, och Eva har fått en tanig ung man på halsen. Laura, å sin sida, visar sig ha en helt egen agenda som omkullkastar allt. Vinterkriget är en skarp och underhållande relationsroman om att mötas och gå isär – om att älska, förlora sina känslor och återfinna dem på det mest oväntade sätt. Det handlar också om hur större skeenden griper in i våra liv och formar oss. Hur ska man egentligen veta vad man vill med sitt liv? ”Teir skriver in sig i en anglosaxisk tradition av medelklassiga familjeskildringar, placerar sig någonstans mellan Richard Yates och John Updike, fast med ett nordiskt temperament ...” Daniel Sandström, Expressen ”Hans gestaltning av välmående samtida finlandssvenskar är sardonisk utan att bli onödigt sadistisk, vänlig utan att bli onödigt välvillig. Jag har skoj när jag läser, samtidigt som Teir sätter fingret på vissa ömma punkter även i min egen tillvaro.” Maria Küchen, Sydsvenskan ”Snudd på lysande … Det är en rolig äktenskapsroman, framförd med det goda humöret som katalysator, men framför allt en intelligent skriven berättelse om äktenskapet utifrån olika generationer.” Björn Kohlström, Jönköpings-posten