Maria Wölner-Hanssen

---

Magda Goebbels

Hon fingrade på den lilla dosan hon hade i kjolfickan. Alltsedan februari hade hon ständigt burit sju cyankaliumkapslar i fickan, beredd till brådstörtad resa, ifall att. Och nu var det dags.

Magda Goebbels föddes som Johanna Maria Magdalena Behrend i Berlin 1901. Föräldrarna skiljs tidigt och Magda flyttar vid fem års ålder på faderns inrådan till en klosterskola i Belgien. Under nio år är Belgien hennes hemland och franska hennes modersmål. I samband med första världskrigets utbrott tvingas familjen flytta tillbaka till Berlin. Här möter Magda den judiska familjen Arlosoroff vars äldste son, den sionistiske aktivisten Viktor Chaim Arlosoroff, blir hennes nära vän. Tillsammans arbetar de för fattiga judar i Berlins östra stadsdelar, och Magda engagerar sig politiskt för den sionistiska saken.

Efter avlagd studentexamen påbörjar Magda en högre utbildning i Goslar, men gifter sig snart med den väsentligt äldre affärsmannen Günther Quandt, och föder 1921 sonen Harald, det enda av hennes sju barn som skulle undkomma andra världskriget med livet i behåll. Men livet som miljonärshustru motsvarar inte hennes förväntningar besviken och frustrerad över sin torftiga hemmafrutillvaro begär Magda skilsmässa efter knappt tio år. Efter skilsmässoförhandlingarna inleder hon ett utsvävande liv i det eleganta Berlin, men egentligen längtar hon efter ett arbete. Genom vänner i societeten kommer hon i kontakt med NSDAP och börjar arbeta ideellt i nazisternas arkiv. Här möter hon så Joseph Goebbels och förälskar sig inte bara i honom, utan också i nazismen och Hitler. Hädanefter är hennes liv intimt förknippat med den nazistiska saken, ända fram till den fasansfulla undergången.

Att försöka följa och förstå Magda Goebbels liv innebär att lägga ett komplicerat och fascinerande pussel. Hur är det möjligt att med hennes bakgrund bli en övertygad nazist och antisemit? Att så älska Hitler att hans död med nödvändighet också måste bli hennes och hennes barns död?

Maria Wölner-Hanssens skildring går tätt inpå Magdas inre liv och belyser frågor kring de kvinnliga nazisterna, vars bevekelsegrunder och skuld ofta ställts i skymundan och viftats bort som okunnighet.