Jakob Ronsten

---

Gotländska gårdar och ägor kring år 1700

OM JAKOB RONSTENS arbete med att renskriva gårdsbeskrivningarna har det sagts:

Lantmäterimyndighetens äldsta akter utgör de så kallade skattläggningskartorna, vilka upprättades sockenvis under åren 1692-1704. Arbetet var den första egentliga kartläggningen av Gotland. Kartorna utgör tillsammans med tillhörande beskrivningar en ovärderlig kunskapskälla till 1600-talets Gotland.

Beskrivningarna till kartorna är skrivna med en ålderdomlig handstil och med ett språkbruk som är svårförståeligt för såväl dagens forskare som allmänhet. Även lantmäterimyndighetens egen personal möter stora svårigheter vid läsning av dessa handlingar.

Genom Jakobs insatser har nu materialet blivit mera tillgängligt vid myndighetsutövning, forskning, utbildning och inte minst för en historiskt intresserad allmänhet.

Rangvald Larsson, f.d. länslantmätare

De svenska lantmäteriekartorna åtnjuter internationellt anseende för sin ålder, kvalitet och sitt vetenskapliga värde. Gotland är i sammanhanget ovanligt lyckligt lottat, eftersom en stor kartering skedde relativt samtidigt av hela landskapet.

För att rätt kunna tolka kartornas omfattande dokumentation är det nödvändigt att utreda de grundläggande begreppen i den samtida terminologin, nämligen åker, äng, myr, hagar och skog, och dessutom en rad andra begrepp som användes i samband med avkastning, bebyggelse och jordbrukets binäringar.

För forskningen har det ett stort bestående värde att Ronstens slutsatser om detta nu sammanfattas och blir framlagda.

Tryggve Siltberg, f.d. Landsarkivarie

Om Jakob Ronstens arbete med att renskriva gårdsbeskrivningarna har det sagts:

Lantmäterimyndighetens äldsta akter utgör de så kallade skattläggningskartorna, vilka upprättades sockenvis under åren 1692-1704. Arbetet var den första egentliga kartläggningen av Gotland. Kartorna utgör tillsammans med tillhörande beskrivningar en ovärderlig kunskapskälla till 1600-talets Gotland.

Beskrivningarna till kartorna är skrivna med en ålderdomlig handstil och med ett språkbruk som är svårförståeligt för såväl dagens forskare som allmänhet. Även lantmäterimyndighetens egen personal möter stora svårigheter vid läsning av dessa handlingar.

Genom Jakobs insatser har nu materialet blivit mera tillgängligt vid myndighetsutövning, forskning, utbildning och inte minst för en historiskt intresserad allmänhet.

Rangvald Larsson, f.d. länslantmätare

De svenska lantmäteriekartorna åtnjuter internationellt anseende för sin ålder, kvalitet och sitt vetenskapliga värde. Gotland är i sammanhanget ovanligt lyckligt lottat, eftersom en stor kartering skedde relativt samtidigt av hela landskapet.

För att rätt kunna tolka kartornas omfattande dokumentation är det nödvändigt att utreda de grundläggande begreppen i den samtida terminologin, nämligen åker, äng, myr, hagar och skog, och dessutom en rad andra begrepp som användes i samband med avkastning, bebyggelse och jordbrukets binäringar.

För forskningen har det ett stort bestående värde att Ronstens slutsatser om detta nu sammanfattas och blir framlagda.

Tryggve Siltberg, f.d. Landsarkivarie