Gösta Carlberg 

---

Facklor

I "FACKLOR : TRE berättelser" av Gösta Carlberg får läsaren en djupgående inblick i kärlekens komplexitet genom tre fängslande berättelser. Denna bok om kärlek och förlust utforskar relationer som utmanar både hjärta och själ. Genom att kombinera historiska och bibliska referenser med starka känslor lyckas Carlberg skapa en litterär upplevelse som berör på djupet.

• Tre berättelser om kärlek och förlust

• Djupgående insikter om mänskliga relationer

• En resa genom det heliga landet och dess folk

Den första berättelsen, "Flickan från Sunem", handlar om den unga Abisag som tvingas välja mellan sin egen lycka och plikten gentemot den åldrige kung David. Genom Abisags ögon får vi se hur hon kämpar med sina känslor för Uel och hur hennes liv förändras när hon blir en del av kungens värld. Carlberg väver in spänningen mellan plikt och kärlek på ett sätt som gör att läsaren verkligen kan känna Abisags dilemma.

I den andra berättelsen, "Tabita", får vi följa en ung änka som reflekterar över sin tid med Rabbi Jesus. Genom hennes berättelse om kärlekens mysterier och livets sanna mening öppnas dörrar till djupare insikter. Här blir det tydligt hur Carlberg lyckas fånga det mänskliga tillståndets sårbarhet och styrka, vilket gör att läsaren kan relatera till Tabitas kamp och insikter.

Slutligen, "Facklor" sammanbinder dessa teman med en stark känsla av identitet och självkännedom. Carlberg skriver med en skärpa som inte lämnar några hemligheter oavklädda, vilket ger en stark känsla av närhet till karaktärerna. Genom att utforska dessa relationer och deras komplexitet, visar författaren hur kärlek kan vara både en välsignelse och en börda.

"Facklor : Tre berättelser" är mer än bara en samling berättelser; det är en inbjudan att reflektera över våra egna relationer och de val vi gör. Med sin förmåga att kombinera bibliska teman med mänskliga känslor, skapar Gösta Carlberg en läsupplevelse som stannar kvar hos läsaren länge efter att sista sidan är vänd.

"Lapidots kvinna" är den största och viktigaste och berättar om Domarbokens Debora. Lapidot kan inte bära att Jahves sanningar uppenbaras genom henne med förbigående av honom själv. Han förtärs av hatfyllda mindervärdeskänslor, som förgiftar makarnas samliv. Med väldig kraft och en avslöjande skärpa, som inte lämnar själens hemligheter oavklädda, berättar Carlberg denna kärlekstragedi kring en av bibelns mest fascinerande gestalter. Författarens ord flyter fram i lugna perioder, och nöjer man sig inte med att motståndslöst glida på flodens yta utan tränger djupare, märker man snart hur mäktigt sköna visionerna väller fram. Och berättelsen igenom har man tryggt stöd i författarens säkra förtrogenhet med det heliga landet och dess folk.

"Flickan från Sunem" handlar om Abisag, den fjortonåriga flicka, som köps till brug åt den åldrige kung David. I folkets fantasi är han den evige ynglingen, och bländad av den store konungens rykte och brudköparnas gåvor avvisar Abisag ynglingen Uel, som älskar henne. Hon förs till Sions borg och finner att hon är avsedd att värma de isiga lemmarna på en nästan blind, illaluktande, tandlös gammal gubbe. Så har hon kastat bort sin lycka för det ovissa i ett lockande fjärran, och så gör även i berättelsens slut kungasonen Adonia, som förråder Abisags kärlek för en oviss försoning med brodern Salomo och de förmåner det innebär.

"Tabita" talar liksom de föregående berättelserna om förhållandet mellan älskande. Tabita är ung änka efter en förnäm man, som älskat henne djupt utan att hon förstått varför. Nu berättar hon för en vis åldring hur hon en gång hade Rabbi Jesus som gäst i sitt hus och hur han sagt obegripliga ord om att himmelriket är invärtes i oss. Hon ville fråga den gamle om meningen, men hon märker, medan hon berättar om sin älskade och om rabbi Jesus, att hon själv kommit sanningens hemlighet- på spåren: Det fanns ju en fackla i henne, ett ljus som ledde henne. Ty vem kunde vara lyckligare än hon, som inte längre fruktade människors illvilja och varken ängslades för förändringar eller hoppades någonting av dem, hon som visste, att det för henne bästa och lyckligaste kunde leva blott i henne själv.