Miroslav Krleža 

---

Återkomsten

I "ÅTERKOMSTEN" AV Miroslav Krleža återvänder målaren Filip Latinovic till sin hemstad efter en längre tid i utlandet. Hans återkomst är präglad av trötthet och desillusion, trots tidigare framgångar. Romanen utforskar hans inre kamp och sökande efter mening i konsten, kärleken och livet.

Miroslav Krleža, en centralgestalt inom jugoslavisk litteratur, har ofta jämförts med Ivo Andrić. Båda författarna verkade under en tid präglad av politiska och kulturella omvälvningar. Krleža har en omfattande produktion som sträcker sig över flera genrer, men hans verk har länge varit begränsade till serbokroatiskan. Det växande internationella intresset för hans litterära bidrag har nyligen öppnat dörrar för en bredare läsekrets.

Romanens stil kännetecknas av en hänsynslös och temperamentsfull realism. Krleža skildrar den jugoslaviska landsbygden med en blandning av kulturella influenser som speglar regionens komplexitet. Denna mångfald av perspektiv ger läsaren en djupare förståelse för de sociala och kulturella spänningarna under mellankrigsåren.

Filip Latinovics karaktär är representativ för den moderna människans kamp. Hans känslor av äckel inför moderns livsstil och hans förvirring inför livets mångfaldighet gör honom till en typisk hjälte för vår tid. Krleža fångar denna osäkerhet med en teknik som fortfarande känns relevant, trots att romanen publicerades på 1930-talet.

Artur Lundkvist beskriver "Återkomsten" som en roman med folklitteraturens drastiska egenskaper. Huvudpersonens pendlande mellan upplysning och extatisk spänning framställs med stor känslighet. Krležas skildringar av landskap och människor är djupt sensoriska, vilket förstärker romanens emotionella resonans och dess plats i litteraturhistorien.

Miroslav Krleža

är nära nog jämnårig med Ivo Andrić och dennes medtävla re om platsen som den jugoslaviska litteraturens mest betydande moderna författare. Krleža har en sällsynt rik och mångsidig produktion på högsta nivå bakom sig. Under alltför många år har han varit begränsad till sitt språkområde, serbokroatiskan. Först på sista tiden har genom översättningar till engelska, franska och tyska ett växande internationellt intresse kommit hans verk till del.

Romanen Återkomsten, som introducerar Krleža i Sverige, är ett representativt prov på författarens hänsynslösa och temperamentsfulla realism. Någon gång under mellankrigsåren återvänder huvudpersonen, målaren Filip Latinovic, efter många års utlandsvistelse, till sin mor i en sömnig landsortstad på den kroatiska slätten. Trots stora framgångar är han trött och desillusionerad och ställer sig själv beträffande hans konstnärliga utveckling, som dels ska ge honom den upplysning han söker, dels ska ge honom en djupare kontakt med konsten, med kärleken, med världen. Upplysningens brutala effekter står i samklang med miljon med dess fascinerande blandning av österrikiskt, ungerskt, kroatiskt, ryskt, tyskt och orientaliskt. "En modernare Strindberg" har Artur Lundkvist kallat Krleža. Trots att romanen publicerades i original på 1930-talet är den modern i sin teknik, och den febrilt sökande Filip med sina äckelkänslor inför moderns levnadssätt och umgänge à l’ancien régime, sin förvirring inför livets mångfaldighet är en typisk vår tids hjälte.

Om "Återkomsten" skriver Artur Lundkvist i St.-T. bl.a.:

"Romanen har en del av folklitteraturens drastiska egenskaper, upphålla till lysande medvetande ... Huvudpersonens pendlande mellan förlamande upplysning och extatisk spänning är framställd med ovanlig osäkerlighet. Här möter man verkligen landskap och människor upplevda av en konstnär med alla sinnen på högspän, inte bara synen, utan hörseln, lukten, smaken, känseln."