Samuel Edquist

---

Nyktra svenskar

I "NYKTRA SVENSKAR Godtemplarrörelsen och den nationella identiteten 1879-1918" av Samuel Edquist utforskas en ofta förbisedd del av svensk historia, där en av de mest betydelsefulla folkrörelserna - Godtemplarorden - sätts i fokus. Edquist tar oss med på en resa genom de sociala och kulturella förändringar som präglade Sverige under sekelskiftet 1900, en tid då många av de symboler och traditioner vi idag förknippar med svensk identitet började ta form.

Boken ger en djupgående analys av hur Godtemplarorden, genom sina aktiviteter och uttryck, bidrog till att forma och sprida en nationell identitet. Genom sånger, kampdikter och folkdanser skapade medlemmarna en gemenskap som inte bara påverkade dem själva, utan även nådde ut till politiker, ämbetsmän och journalister. Denna interaktion mellan folkrörelsen och samhällets makthavare ger en fascinerande inblick i hur idéer och normer sprids och etableras.

Edquist bjuder in läsaren att reflektera över den roll som nykterhetsrörelsen spelade i skapandet av en svensk identitet. Genom att undersöka dessa kulturella uttryck erbjuder han en ny förståelse för hur nationella känslor kan formas av sociala rörelser, och hur dessa i sin tur påverkar det politiska landskapet.

"Nyktra svenskar" är en viktig läsning för den som är intresserad av svensk historia, folkrörelser och kulturella identiteter. Edquists forskning ger oss verktyg att förstå den komplexa väv av traditioner och värderingar som har bidragit till att forma det moderna Sverige. Denna bok är därmed inte bara av intresse för akademiker inom humaniora och samhällsvetenskap, utan också för alla som vill fördjupa sin förståelse för den svenska identitetens utveckling.

Under årtiondena runt sekelskiftet 1900 skapades mycket av det som brukar räknas som typiskt svenskt. Skansen invigdes, flaggan kom i allmänt bruk, Du gamla, du fria blev nationalsång och den röda stugan blev en nationell symbol.

När man studerat dessa idéer tidigare, har det huvudsakligen varit kända författare, politiker och intellektuella som lagts i blickfänget. Den här avhandlingen behandlar i stället en av de största folkrörelserna vid den här tiden: Godtemplarorden (IOGT). Vad kan denna rörelse ha betytt för att sprida föreställningar om det svenska«?

I boken analyseras hur godtemplarna på olika sätt skapade nationell identitet, med hjälp av till exempel sånger, kampdikter, lekar och folkdanser. På så sätt påverkades inte bara medlemmarna själva, utan även många av folkhemmets politiker, ämbetsmän och tidningsredaktörer, som medverkat i nykterhetsrörelsen.