Erland Mårald

---

Jordens kretslopp

ERLAND MÅRALDS BOK "Jordens kretslopp: Lantbruket, staden och den kemiska vetenskapen 1840-1910", erbjuder en djupgående analys av hur lantbruket och den kemiska vetenskapen samverkar under en avgörande period i Sveriges historia. Med fokus på den andra hälften av 1800-talet utforskar Mårald hur kemiska teorier och sociala frågor har format utvecklingen av jordbruket och dess relation till staden.

Genom en historisk och miljöhistorisk lins belyser boken hur institutionaliseringen och professionaliseringen av agrar kemi har påverkat både lantbruk och samhälle. Mårald undersöker arbetet hos framstående agrarkemister som Alexander Müller, Carl Erik Bergstrand och Lars Fredrik Nilson, och hur deras insatser bidrog till en nationell "agrarvetenskaplig infrastruktur". Denna infrastruktur, som inkluderade experimentella stationer och agrara skolor, blev en grundpelare för moderniseringen av jordbruket och samhället i stort.

Boken tar också upp viktiga frågor som hållbarhet, befolkningstillväxt och naturresurser, och hur dessa faktorer samverkar med kemiska cykler och återvinning. Mårald visar hur utvecklingen av nya mineral- och kvävegödselmedel ledde till en ökad användning av oorganiska råvaror och energi, vilket i sin tur skapade ett agro-industriellt nätverk. Detta nätverk var avgörande för jordbrukets utveckling under 1900-talet och legitimerade en övergång till mer resursintensiva odlingsmetoder.

"Jordens kretslopp" är en viktig läsning för den som är intresserad av samspelet mellan vetenskap, teknik och natur, samt hur dessa element har format vårt moderna jordbruk. Måralds arbete erbjuder inte bara en historisk översikt, utan ger också insikter om de långsiktiga konsekvenserna av våra jordbruksmetoder och hur vi kan förstå dem i ett nutida perspektiv. Denna bok är ett värdefullt bidrag till litteraturen om agrar kemi och miljöhistoria och rekommenderas för både akademiker och intresserade läsare.

This study of the institutionalization and professionalization of agricultural chemistry during the second half of the nineteenth century analyses the relationship between chemical theories and social issues, ideas and experience of recycling, the development of fertilizers, and industrialization of agriculture. The study mainly takes a history of science and environmental history perspective with focus on the Swedish case. It does, however, address the international context offering a historical perspective of issues such as the relationship between population and natural resources, the sustainability of society and connections between science, technology and nature.

The center of this study consists of an analysis of the work of the following agricultural chemists employed by the Swedish Royal Agricultural Society, enumerated in chronological order: Alexander Müller, Carl Erik Bergstrand, and Lars Fredrik Nilson. Other actors, such as agriculturists, administrators and politicians, were also important in the formation of agricultural chemistry in Sweden. Changes of aims and agricultural chemical ideals during the period of study reflect changes in society and shifting ideologies. During the the second half of the nineteenth century a national "agricultural scientific infrastructure" was erected with experimental stations, agricultural schools, local experimental fields and agrarian experts. This network constituted a basis for agricultural science in society and functioned as an important channel for the modernization of agriculture and society.

With agricultural chemistry as an empirical point of departure, this thesis also analyzes the transformations of agriculture with the establishment of cultural, economical and physical links between agriculture and the surrounding world. Theories about chemical cycles promoted recycling of nutrition and other materials between the city and the countryside, thereby connecting agriculture to the city. The development of new mineral and nitrogenous fertilizers gradually involved an increased use of inorganic raw materials and energy to manufacture nutrition. This process resulted in the intertwining of agriculture, science, mining, industry and energy production and the creation of an agroindustrial network, which was crucial for the development of agriculture during the twentieth century. In this context, agricultural science legitimized the development toward resource intensive farming methods.

Keywords: Agricultural chemistry, experimental stations, history of science, urban - agrarian relationship, recycling, fertilizers, agro-industrial networks, environmental history.